Lite frost, mycket mat, kalleankasömn och fin familj.
God jul från South Park Santa och hans vänner!

Bingolottokväll med det godaste tapasbord jag nånsin smakat.
(Och när det sen blev straffar mellan Arsenal och Crystal Palace på den lilla ipaden på soffbordet flyttade sej hela skaran omärkligt ihop i en enda mysig hög.)

Den dagen jag inte tar med mej storkameran ut på promenad är förstås den dagen då solen tvärlyser på Nidingens tre fyrar mot molnmörk fond, så dom ser helt AI-genererade och ditklistrade ut därute vid horisonten.
Idag fick mobilkameran duga, på efterlängtad solpromenad.

Fotojobb på Varbergs teater, fika med Irene och Lars Bertil, jakt på de sista små julklapparna inne i stan.
Men vi hinner sitta här och spela spel också.
Julafton på en onsdag är perfekt.

Röka skinka med nyplockat enris från Storaberget och sågspån från nedsågat körsbärsträd.

Många förejulaftonslediga jullovsdagar är dom bästa.

Golfsimulator till springibenenbarn på jullov.

Mössligan tänder fjärde ljuset.

Pappadag med skidskytte.

Sista dagen nu.
I eftermiddag kommer dom hem allihop, och får stanna hemma resten av decembers blåmorgnar.
Årets julkort från Helena tronar på frukostbordet, nöjd tomtefamilj som lyckats knipa en ansjovisburk.
Jag kan ha sagt det varje år, men den här var nog ändå finast av allihop.

Inte vet jag vad jag gör för fel, men gelli plate som ser så lätt ut på youtube blir bara pannkaka när jag försöker.
Jag försöker alltså göra tryck av mina teckningar och fotografier, via en silikonplatta.
Jag valsar svartfärg och grönfärg och brunfärg, jag låter det torka noll minuter och en minut och tre minuter, jag lägger på bilder och drar av igen.
All färg bara försvinner tillbaka med bilderna, ingenting fastnar på plattan.
Femton försök, fjorton pannkakor.
EN blir nåt!
En är ändå bättre än noll.
Och det är ju tur att själva varandet däruppe under takåsarna på Hamnmagasinet gör mej glad ändå.

Ikväll är hela byn insvept i dimma.

Jaha, nähä, jag får la göra ett skärp eller nåt av det här försöket till stickning, i den takten jag jobbar blir det aldrig nån färdig väst. Jag är så bra på att vilja lära mej nya saker i tanken, men sen när det ska till att praktisera hur man stickar aviga och annat krångel, då funkar jag sämre.

Skitirriterad också över att airpodsen vi köpte åt Ruben i födelsedagspresent inte fungerar, de plingar och håller på och går inte att prata i, och den där lille bratjäveln som sålde dem till oss i Kungsbacka vill jag ge en snyting så han får näsblod och kommer hem till sin mamma och pappa och får förklara att det kanske var rätt åt mej när jag sålde nåt som inte fungerade för dyra pengar, när jag sa att jag fått dem av min farmor i födelsedagspresent i augusti och att jag inte behöver dem för jag gillar mina gamla bättre.
Jag vet att vi får skylla oss själva som godtog hans förklaring till varför han inte kunde använda swish, och nu inte kan hitta honom.
Men det är mest synd om Ruben. Som ändå snällt säger att “det gör inget, dom går iallafall att lyssna på musik med”.

Jag lyssnar på Van Morrison.
Ser ut på gråvädret som faller in i svart, bor i mina fårskinnstofflor och försöker för åttonde gången börja läsa boken jag lånat på biblioteket, men jag för åttonde gången har jag återigen glömt vad den handlar om.
Tacka vet jag Solvokteren.
Den läser jag ett kapitel ur (på norska!) varje morgon för Bertil i soffan innan han går till skolan, det är tredje gången nu, den är fortfarande fantastisk.
Snösystern, Solvaktaren, Vindmakaren.
Snart hoppas jag den fjärde och sista, Tordensdronningen, kommer ut på svenska.
Åskdrottningen.
Kvalificerad gissning.

Sålänge stickar jag ett varv till.
Räta hela vägen.
Snart är det jul.

Där i mitten av gråvädret och byn ligger det, mitt lilla hus.

Eldshow och cirkuskonster utanför Rosenfredsskolans väggar.
Filmvisning av stopmotion-alster inomhus.

Sextonårsmorgon i decembermörker.
Skola hela dagen för honom, Chalmersjobb med årets nobelpristagare för mej, och sen får han fem minuter hemma från skolbussens ankomst till Bua, till skjutsbilens avfärd mot kvällens träning i Väröbacka.
Och då åker jag och Bertil till Varberg och går på Jul på Rosenfred.
Så den här mörkmorgon-sjungningen är det vi får av firande idag.
Happy sixteen ungen min!

En dag tidigt födelsedagsfir.

En kungsgran till oss (första nånsin!) och en rödgran till farmor (som är lite mer svårimponerad).
Det blir tidig insättning i år, men också kul att se den lille julälskarens min imorgon när han kommer hem från hel helg hos kusinerna i Lindome, att granen redan står grön och grann i stugan.

Där!
En kort stund mellan södergavelns hörn och taket på Jens och Ann-Sofies hus.
Solen i uterummet.
En halv pomelo.

Jag tar de minuter jag får.