Det är inte mycket till underhållande fotboll herrlandslaget bjuder på nuförtiden.
I halvlek övergav de här bägge tevesoffan, och satte sej att spela schack istället.

Idag firar jag och Mattias nitton år tillsammans (eller ja, firar är kanske att ta i eftersom ingen av oss tänkt på eller sagt något om det och jag kom på det först nu så nu får Mattias läsa det här istället, happy nitton älskling!) och tänk ändå att vi gjort de här bägge.
Att dom trivs med varann är firning nog.
Det, och en skål chips.

Så nöjd är jag.

Att ett år kan gå så fort.
Men det är samma gula lönn som står nere på grönområdet, samma oktoberkänsla i luften, samma sol över jorden.
Som snurrar, ändå.
Jag plockar alla blommor som fortfarande lever i min trädgård, en taggig liten bukett av rosa rosor och blå lavendel, och åker till mamma.
Och till farfar och farmor.
Och till pappas farfar och farmor, och farfars farfar och farmor.
Och till Björn.
Som var min kompis och bara fick bli tretton år.

Pappa har dragit fram fåtöljen, han har hängt upp en fågelmatare i trädgården, fyllt den med solrosfrön och sitter och spanar på småfåglarna.
Hur dom kommer åt, hur skatorna inte ska komma åt, han fnular på sätt att modifiera så fröna inte ramlar ut undertill, samt kanske bygga på ett paraply ovanför.
Han är en byggare och problemlösare, min pappa.
En konstruktör.
Flygplanen lämnar rökspår i kors över himlen och den gula lönnen nere på grönområdet tappar sina blad.
En kopp kaffe och en dammsugare.
Ikväll är det Sverige mot Kosovo och livet går vidare.
Ändå.

Solen värmer över fix i Ambjörntorp och fix hemma hos oss.
Det känns inte så just idag, men snart är kylan här.

I sju månader har jag fått gå omkring och stoltsera med den finaste gröna lettlopi-ulltröja jag någonsin burit.
Nu har Irene tagit det överblivna garnet (plus några extra nystan), vänt på färgordningen och stickat en till.

Tänk vad många olika saker jag får vara med om med det här jobbet.
Jag vet inget annat yrke där man får komma in i så många olika verksamheter, se så många olika platser, komma innanför så många annars stängda dörrar.

Idag fick jag vara med när Deromes nånsin-första leverans av ihopspikade färdigkapade stommar monterades till ett blivande hus i Ölmanäs.

Idag åkte Irene och jag till Ulla-Britts garn i Stocken mellan Stråvalla och Frillesås.
Sicken liten pärla till plats och person.
Personer.

Fortsättning på förra veckans jobb för Göteborgs Universitet.
Idag: Natrium på Medicinareberget.

Gubbar och blommor och en liten räv.

Imponerad av den här.
När gräset är för högt och tuvorna för guppiga och vi inte är starka nog att putta in Pippi i ladan, när min enda lösning hade varit att ringa in en arsenal ytterligare påputtare, nä då hummar mekanikern lite, går en sväng i ladan och “hittar” block och talja?
Samt vet hur han ska använda dem?

Det här är den människan jag vill ha bredvid mej när kriget och krisen kommer.

Väder: Oblåsigt nog för poängpromenad!

Storm i frånlandsvind blev inte så farlig hos oss som storm blir när den blåser in från Danmark.
Lite bakvända vågor och en rejäl genomblåsning av husets fläktsystem (som resulterade i ett ton skit i badkaret) bara.
Allt gott hälsar innekatterna på Lotsvägen.

Arton grader i vattnet.
Förra veckan var det sjutton?
Ringhalsströmmarna ligger väl rätt ikväll.

En storm med orkanbyar är på ingående.
Så nu får åtminstone Pippi komma upp på land.
Storbåten surrar vi lite extra och hoppas på det bästa, samt någon önatt till.

För väder är snyggt.

Idag: jobb för Göteborgs Universitet.
Verksamhetsbilder från Fysik, Matematik och IT.
Och sol!

Skurar och sol och en regnbåge ovanför Getterön.

Hos Mia i Ambjörntorp står dahliorna fortarande stolta och granna, “men en frostnatt nu så kommer här vara helt svart när jag kommer ut”.

En förmodad liten lördagsutflykt till Vendelsö blev inget av, för frånlandsvindens gungvågor gjorde att utsidan av bryggan inte gick att angöra.
Insidan får vi inte röra, så vi fick åka runt och förbi Älmö och Nordsten, och ankra utanför Brattö istället.
Så, ingen ötur idag, men frukost på gupphav är helt okej det också.