Mellan skurarna:
Fältvandring till Genevadsåns mynning i Laholmsbukten, med teckningsmuseet i Laholm.
Mellan skurarna:
Fältvandring till Genevadsåns mynning i Laholmsbukten, med teckningsmuseet i Laholm.
Fredag hos Frendins.
Ett storbarn numera hemmahörande i Halmstad.
Om en månad börjar han läsa IT-forensik och informationssäkerhet på högskolan, och tills dess kollar vi in lillebror i skyltfönster på stan!
Ett par sommarveckor, mitt i skogen ett par mil utanför Falkenberg.
Här ordnar Årstads mycket tillfälliga konsthall Årstads mycket tillfälliga skogssalong!
Morgondoppad i båtaktern med tekopp i hand.
My happyplace.
Ingen sommar utan en Kläpp.
Grillkväll på Tranelyckan.
När man bränner förbi Fotö alldeles för snabbt på sin båtresa söderut, får man lov att ta bilen och färjan tillbaka och klämma ut lite ö-liv till.
Och bra grej med tidig hemfärd nummer två:
Vi hinner se Schtunk innan de spelat klart i Varberg för i sommar!
Bra grej med upcoming oväder och hem-från-båtsemestern-innan-vi-tänkt:
Vi hinner träffa Bjerlers innan Alperna plockar dem tillbaka.
En bogsering ut från Utkäftsvik, en smärre köksbrand ute på havet samt ett oklart motorfel med nödstopp i närmaste hamn.
Och jag, som alltid vill till Vrångö, fick fem minuter på Vrångö medan mekarhjärnor slogs ihop.
Det var ju ändå fint att någon kunde glädjas åt något, denna krångelfyllda resa hem.
Och så, den här lilla båtsemesterns allra sista stopp.
Utkäften med sextonårsdag och omniabakad kladdkaketårta.
Imorgon har vi ett fönster att ta oss hem på, innan blåsten tilltar och sommarovädret tar vid.
Förbi Klädesholmen, Åstol och Marstrand.
Skärhamn till Utkäften i sjutton knop.
Tillbaka i rimlig båtturistvärld.
Tjörn forever.
På Käringön hörde jag inte något annat talas än norska och stockholmska.
Med facit i hand skulle vi nog inte ha gått hit överhuvudtaget, men när vi efter sju panikslagna vi-driver-MOT-sorger och åtta stressade vart-ska-den-vart-ska-VI-bedrövelser äntligen låg förtöjda inne hamnen och kunde konstatera att bara två av vårt sällskaps fyra båtar överhuvudtaget kommit innanför pirarna, tittade vi på den sicksackiga vattengången mellan alla felparkerade/varhelstdetgårattknöinnågon-parkerade yachter och skakade på huvudet.
Vi går inte ut igen.
Så, Inglunds och vi får en natt på Käringön.
Brettes och Nord-Svahns får åka vidare mot Skärhamn.
Det satte sej lite, mindsetet som den här förmiddagen skapade.
Den stressen, tillsammans med alla människor som samtliga fått den strålande idén att samsas på Käringön just idag, gjorde mej, ja, en smula avogt inställd.
Det får nog vara oktober för att jag ska våga mej hit igen.
Och så tar vi ett hamnhugg i Mollösund.
Minus en unge, men plus en Brettesbåt och en Nord-Svahnsbåt.
Man kan tydligen inte få allt, men det här är gott nog.
Ett barn packar sin kappsäck och tar Rönnelius/Kjellbergsbåten hem.
Tack livet, för att jag får vara här.