Röda slingan

Äntligen fann jag röda slingan.
Efter sjuttioelva promenader på den blå lyckades den av oss med annat än huggormsögon hitta den rödmålade lilla stenen in över klapperstensfältet på Getaryggen.
Jag har nu en ny bästapromenad.
En promenad som första gången sen jag var sjutton år fick mej att vilja ta springsteg.
Jag kanske skulle passa på att lyssna på mej.

Charlie

Aftonbladsuppdrag.
Och återigen en påminnelse om hur fantastiskt bra jag har det.
Jag önskar mej inget annat än fortsatt friska barn.

Makrillkväll

Regntunga moln hägrade i horisonten, men makrillarna nappade och böljan bleknade för att precis innan hemfärd ge oss en alldeles magisk solnedgång.
Läggdags för längesen, men sova kan vi göra i vinter.

Monarkin i slutet av gatan

På Teater Halland spelar Iskra Kostic och Anders Tolergård i höst Monarkin i slutet av gatan, en hörlurspromenadföreställning med imaginära slukhål och förtrollande maneter (så vansinnigt vackert skapade av Karin Dahlström!) i en framtid för femteklassare.
Skolföreställningarna är utsålda sen länge. Ville man gå på teater den här hösten fick man vara snabbare än Bolt.
Men!
Två offentliga föreställningar finns bokningsbara, lördagen den 12 september och lördagen den 24 oktober.
Och, det kostar ingenting.

https://www.teaterhalland.se/forestallningar/monarkin-i-slutet-av-gatan
Varsågoda för tips.

Malmö

Regn och solsken, familjen Sorgenfri och Folkets park, frisörbesök och lekplatser.
Hejdå Malmö, för den här gången.

Fönsterunderhållning

Så kommer det sej, att när två landsbygdspojkar kommer till storstaden för att hälsa på sin arbetande mamma, håller de Fersens väg för hög underhållning och tillbringar sin mesta tid uppkrupna i fönstret.

Teslor, svängbussar, ett helt gäng ridande poliser.

Det är upplopp längre upp på Amiralsgatan ikväll, det är dit de ridande poliserna vänder näsan.
Landsbygdspojkarna får stanna hemma på hotell.

Funny Girl

Trots pandemi och publikstopp kommer Funny Girl sättas upp på Malmö Opera i höst.
På varje föreställning får 50 lyckliga biljettinnehavare kliva in och (med 1450 tomma säten runt sej) njuta av Sanna Nielsen och alla hennes vapendragare.
Man kan tycka vad man vill om 1450 tomma säten och orimligheten i det (att kanske publik på var tredje säte hade varit mer rimligt?) men nu är det som det är och då kan man ju åtminstone få uppleva en musikal i en salong där en månghövdad ensemble spelar närapå bara för dej.
Once in a lifetime på den.