För blåsigt för att det här ska lyckas flyga sky high mer än ett par sekunder.
Må det mojna snart.

Äntligen fick Ruben komma och göra det som såväl stått på hans sommarlovslista två år i rad, samt även var en närapå aldrig infriad födelsedagspresent från i vintras.
Dreja hos Marie!

Det är som att novembervindar redan blåser in från Danmark, vattnet står högt i hamnen och strömtillförseln till båten är strypt, säkringarna har gått.

Vem har lagt domma stenarna här? undrar Bertil och kryper upp på vågbrytaren, som är lite lätt hal av översköljda vågor. Det måste ha varit MÅNGA starka män som har bärt dom hit?

Något kvällsdopp tar vi inte idag, ingen annan heller.
Fast egentligen kanske vi borde.
Det är nog så nära Liseberg vi kommer den här sommaren.

Det blåser.
Det blåser och regnar och skurar och viner, studsmattan far iväg och säkras fast i vindarna, skogspromenaden blir ett ösande inferno på ingen tid alls och vi gör väl bäst i att stanna inomhus ändå.
Fåtöljgunga i uterummet med värmande tekopp.
Bygga legotorn upp till taket.
Se hela Hobbit-trilogin med torsdags-, söndags-, måndagsgodis.
Vi firar in semestrar hos Tony och Alex med hamburgare och pingis, Martin brakar loss med 50-årskalas i sin trädgård mellan skurarna, i Lindome har Lisa och Malte 41-årskalas och 6-årskalas på samma gång.
Jag tar inga bilder.
Inflammerad axel får vila från storkamerahantering, läkaren har tryckt in en kortisonspruta och jag gör min sjukgymnastik duktigt, nästan varje dag.
Sommaren kom av sej en smula.
Men höstsemester är vilsamt det med.

Vilsestig, grissafari och klappa ulliga får.
Solskensdag med isvindar på Stättared.

Men det där är ju inga barnsaker..? utbrast Vilmer förvirrat när Bertil virade fram såväl rädisfrön som trädgårdsredskap och planteringshandskar ur presentpapprena.
Det kan man tro Vilmer.
Men Bertil är Bertil.
Världens bästa odlarprins.

Det här är riktig semester.
Inget solsken att stressa ut till, bara gråa skyar, smatter på uterumstak och Thords mattespel som Bengt snickrat ihop och som är nästan helt omöjligt att få att gå ut, men som (helt utan digitala färger och applurarglitter) ändå är helt beroendeframkallande att ge sej på direkt igen.

Late night flakarace hem från halvelvakvällsdopp.
Först nu det går att andas.

Team Snabbasteflakmoppen sladdade in aningens efter Team Snabbisflakmoppen vid målet, vårt garage.
Cornelia och Ruben vill dock i efterhand inte kännas vid detta resultat och menar att det hela slutade prick oavgjort.
Vilmer och Bertil å sin sida, vill i samma efterhand inte kännas vid namnet Team Snabbisflakmoppen.
”Vi BYTTE ju till Team Fyrenstrandensnabbis!”

Ja, ni gjorde ju det.

En sån man aldrig någonsin vill gå hem från.
Jag behöver ingen annanstans.

Det var så fullt på bryggan i Bua hamn att vi kastade loss och åkte ut i fjorden för att äta vår hemma-igen-pizza.
Stilla fjord.
Seglarskola.
Svalkande dopp för ankar.
Sen satte vi kurs ut mot det stora blå.
Det stora platta, blanka blå.

Ah, hemma.

En hole-in-one på en kväll som tagen från tropikerna.

Värmebölja.
Saltösvalka.
Eremitkräftor, fika och dopp på dopp på dopp vid Kattholmens dubbelstrand.
Jag vill inte svära, men en smula svalare väder hade inte gjort något.

Fyra siffror att samla in.
Gåtor, knopar och sten sax påse med piraterna på Daftö.
Smultron på vägen, geniknölsgnugg, “Men mamma, jag ORKAR inte räkna matte på SOMMARLOVET”.
Fyra siffror till skattkistans hänglås till slut.
Och guld. Med choklad.

Det var ju OTUR att Tjärnölaboratoriet var stängt just IDAG när vi kom ut, särskilt som Ruben fått välja och då valt bort en tur ut till Koster till förmån för Tjärnö, där han skulle få träffa marinbiolog, klappa blötdjur och kolla på organismer i mikroskop.
Besvikelsen var stor. Tills småfisk började hoppa vilt och stora bautakrabbor nappade, på Tjärnös brygga.
Då blev livet lite kul igen.

Först: Vad är oddsen att en ÅL dyker fram och knycker ens krabbmetebete?

Efter en bryggmorgon i lugn och ro slog klockan tolv och invasionen hände.
Krabbtävling med Daftös pirater på bryggan.
Det bodde visst fler människor på campingen ändå.
Krabbtävlingen gick, människorna gick.
Vi badade i samma ensamma mak en stund.
Sen kom sandslottstävlingen.
Eller, som piraterna basunerade ut: Bygg varsitt valfritt djur i sand.
En sköldpadda goes nyckelpiga ur Rubens hand.
En orm ur Bertils, som sen övergavs för ett HEM åt ormen, en avancerad historia i sjutton olika kanaldelar.
Bertil fick hederspris i den snabbt uppståndna kategorin “bästa ekosystem”.
Sen gick vi hem till husvagnen och grillade.
Och hoppade.
Och badade i poolen.
Och spelade mini-boule.
När solen sjönk och Liverpool hade avspark mot Crystal Palace på husvagnsteven, kom Bertil in och frågade om någon ville följa med ut och leka krabbfiske i våran lilla dunge utanför.
Det var det ingen som ville.
När han hade lagt huvudet på sned och sett lite gullig ut en stund föll jag till föga, och Ruben med, och vi följde med ut till en dunge där Bertil redan förberett med att fylla en vattenhink och lägga tre krabbmetesnören på rad, alldeles mjukt och fint bland dungens stenar.
Lilla unge. Ditt sinne för raka led, din vilja att leka.
Tänk om ingen följt med.

Liverpool vann med 4-0 och samtliga i familjen somnade lyckliga.

Kväll och koll och inspektion av hela campingområdet och dess fyra delar.
Mittlandet, som ligger närmast det just nu stängda Daftö äventyrsland.
Höglandet, där vi bor mol allena med ett flong nytt servicehus, studskudde och två lekplatser som var för sej slår de flesta andra lekplatser.
Söderviken, där krabborna kryper nedanför bryggan och rutschkanan ser inbjudande ut, imorgon blir det krabbfiske och brygghäng här.
Och Norrviken, där de norskregistrerade säsongsvagnarna står parkerade i rad efter rad, med fint byggda träverandor och långt långt gräs, alldeles övergivna.

Som sagt.
Inte alla pandemieffekter är av ondo.

Relativt folktomt i denna annars turisttäta sommarstad också, norrmännen får inte komma över gränsen.
Inte mej emot.
Glesheten och lugnet är väl det enda goda coronapandemin för med sej.

…mot Daftö resort och ännu mera camping.
Stor fin resortcamping, nästan helt tom på folk.