Och så Lars-Bertil

Det finns ju en till som alltid har dörren öppen för mej, däruppe i samma hus som Irene.
En liten stig genom skogen bara, så är jag där hos dem som bott så nära så länge, men som jag inte lärde känna förrän av en slump på en liten gata i Funchal på Madeira för snart ett år sen.
Te och dinkelkakor, LeMarc och Pinochet.

Något smyckesmodellande har jag inte frågat honom om, så varsågod för dassbild med Frank Zappa.