Försök till makrillfiske

Äh, dom nappade inte. Fast jag surade mest över att jag, sedan jag slagit sönder mitt vidvinkelobjektiv igår så det gick av på mitten, inte lyckades få till några snygga bilder på själva makrillfisket, utan att antingen använda en drönare eller tio selfiesticks på varann för att komma långt ifrån. Ni hör. Jag surade över att inte kunna ta fina bilder på vardagen, när jag har semester.
Jag behöver semester.

Havskajak

Den sista av alla mina fina förlängda fyrtioårspresenter kom idag: Havskajakkurs från Norra Näs med sälsafari! Fast några sälar såg vi inte röken av. Och vågorna gungade stundtals mer än lagom. Jag är kanske mer en sup-are ändå. Eller snarare mer en noll-meter-i-sekunden-mänska.

Gustavs födelsedag

Det har varit Lisas födelsedag och Maltes födelsedag medan vi varit i Italien, och idag är det Gustavs födelsedag. Happy alla tre! Och happy alla alla i hammocken.

Båle

Först tänkte jag låta bli att ta några bilder på stranden idag, utan kanske läsa bok istället.
Sen tog jag med kameran ändå och stoppade den längst ner i väskan, "omutifall jag skulle se nåt extraordinärt fint".
Sen såg jag nåt extraordinärt fint.

Jag får nog låta bli att ta med kameran överhuvudtaget.
Semester kanske ändå ska få vara lite semester.

Sup

Havet är en stilla spegel och supen blåses upp.
Man kommer långt på spegelblänk. Man orkar nästan till Nidingen och tillbaka.
Jag paddlar ut i gattet med Bertil mellan knäna och han sitter andäktigt stilla och tittar och glider fram. Det frasar under brädan. Knappt ett gupp, ingenting.
Ruben hoppar på och jag ställer mej upp, Ruben kan hålla balansen själv, vi paddlar längs hamnen bort till Båle. Låter några nyfikna prova. Paddlar ut igen, förbi stenarna och tillbaka mot hamnen. Det är alldeles glasgenomskinligt vatten, fiskar simmar i stim under oss, Ruben tittar ner och frågar ideligen om Fredrik skulle bottna här. Bottnar Fredrik här? Skulle Fredrik bottna HÄR då?
Fredrik är två meter lång och en måttstock här i världen.
Sommarkvällar som dessa alltså.
De klår Toscanas sol.

Båle och Bjerler

Det var nära att vi fick hälsat på dem i sommar, på vår plan B-väg ner genom Europa mot Italien. Om Bertil inte fått grönt ljus för ickesmittande vattkoppor på flyg, hade vi kört ner istället, och stannat i Hopfgarten på vägen. Nu fick vi se Christoph och Gabi och Lotta ändå, österrikarna som nu dessutom utökats med en liten Lukas i familjen. Och en sommardag på Båles strand fick de också, innan de åker tillbaka ner till sina, eh, för stunden trettiogradiga alper.

Indoktrinering

Han åkte och köpte en golfklubba till den här lille ungen, pappan.
Jo, han gjorde det.
Han åkte och köpte en golfklubba "ge mej den minsta ni har!" och så slår ungen åt andra hållet.
Hårt som stryk, med baksidan av klubban varenda gång.

Hallifornia sports camp

Pop Shuvit 180 heter det här tricket, där Hugo slänger fram en skimboard på vattnet, kutar efter, hoppar upp och snurrar brädan 180 grader ovanpå ytan. Snyggt.
Det är skimboard och wakeboard och sup och beachvolley och skateboard och longboard och studsmatta (jo där var nåt flashigare namn på studsmattan men jag minns inte det och dessutom är jag jättegammal i sammanhanget så jag säger studsmatta) och parkour och så lite modern dans á la jazzbalett som Hugo otippat nog tyckte var helt okej kul.
Hallifornia har intagit Varberg och stan är full av ungar.

Pokémon Go

Säga vad man vill om Pokémon Go, (själv säger jag jippi om det gör vår tevespelsspelande generation mer benägen att ge sej ut och knalla några mil i sommaren) men det är ändå rätt fräckt att gå förbi två mobilstirrande tanter på 50 plus vid Pokéstoppet vid Pingstkyrkan.
Och se där ja, en liten gulfågel med ilsk uppsyn vid Pär och Camillas garage.
Regn eller ej, Pokéjagarna don't give a damn.

Kantarellskog eller inte.

Det var en smashing skörd av kantarell i skogen idag. Bertil somnade på väg ut så jag fick sitta kvar i bilen med honom medan Ruben och Mattias gav sej ut. Gjorde ju inte jättemycket, nä.

Äntligen hos Alva

Hela semestern har Bertil pratat om Alva.
-Åka Alva? Gå Alvas hus? Bettil LILLA Alva.
Vi har pratat om allt möjligt, han har svarat med Alva.
-Godnatt Bertil, nu får du somna.
-Alvas nalle sover. Alva sover. Bettils nalle sover.

På flygplanet:
-Nu landar vi snart Bertil, ska det bli roligt att träffa morfar? Morfar kommer och hämtar oss!
-Täffa ALVA.


Så idag, äntligen.

Hos farmor

Övernattningshämt hos farmor, med solsken och vattengevär.
När vi var på grillfest hos Mattias farbror Leif häromveckan sa Leif (som ju är farfar Bertils storebror) att lill-Bertil hade precis likadant hår som stor-Bertil hade, när stor-Bertil var bebis. Så nu rotade farmor fram en massa gamla bilder av farfar Bertil som barn, fast jag tycker inte han var så lik lill-Bertil, mest bara lik Sanna och Eriks lille Alfred (tredje man till lill-Bertil för den som orkar hänga med, och farfar Bertils bror Bernts barnbarn).
Inte så konstigt kanske. Stor-Bertil som barn var ju sjukt lik Bernt. Kanske har Ewa fått fel bilder, kanske ÄR det Bernt på bilden?

Å så gärna jag hade velat få träffa farfar Bertil på riktigt.

Klövermatta

Av storleken på klöverängen att döma, så har våran gräsklippare fastnat under schersminbusken och laddat ur redan första dagen på vår semester. Den har ett hårt jobb nu för att få ner alltihop igen. Ser ut som att nån har druckit en sjuttiofemma och sen gått loss med handklipparen.

Joel Alme

Farmor Ewa ringer. "Jo, jag tänkte, det var ju så länge sen de sov över här nu, pojkarna. De kanske vill sova över inatt?" Hjärta hjärta farmor. En natt utan spring och trängsel. Joel Alme på Strömma. Och alldeles normal temperatur igen, sova under täcke och andas.

Och så åker vi hem

Ja du Toscana. Jag tackar och bockar och tar med mej hela min mobila familj hem från Rom och Fiumicinos flygplats. Hem till ett Sverige som regnat katter och hundar alla tio dagar sen vi åkte.
I väskorna har vi parmesanost och salsicciakorv, samt ett antal lena stenar från Calamoresca. Vi längtar hem, allihop. Trettiofem graders sommar till småspiksregn, det är som att svära i kyrkan.
Men arrivederci Toscana! Hoppas vi ses igen.

Gelateriaglass

Det finns ingen Siaglass i världen som går upp mot mjuk och krämig italiensk gelateriaglass.
Ingen.
Jag tar mango och kokos och blandade bär. Och HEM hela Gelateriagrejen i fantasin.