Vinterorienteraren fick skuggsällskap på orange bana runt solvacker Skummeslövsskog idag.

Samtliga herrmiddaggängsmedlemmar, med samtliga herrmiddaggängsfruar, och samtliga med röda tröjor på.
Eller ja, en oröd Alison.
Och så två fina hangaroundsöner förstås.
Bra kväll!

Äntligen.

Ingen vågar idag andas att de här bägge ska tvingas göra nåt annat än att vara i garaget idag.

Ännu mera mat.
Och lite handnötknäckning.

En stickning och en brasa och jag är nöjd.

Kanhända nyårsdagen klår den, men annars är degdagarnas degdag här.

Lite frost, mycket mat, kalleankasömn och fin familj.
God jul från South Park Santa och hans vänner!

Bingolottokväll med det godaste tapasbord jag nånsin smakat.
(Och när det sen blev straffar mellan Arsenal och Crystal Palace på den lilla ipaden på soffbordet flyttade sej hela skaran omärkligt ihop i en enda mysig hög.)

Den dagen jag inte tar med mej storkameran ut på promenad är förstås den dagen då solen tvärlyser på Nidingens tre fyrar mot molnmörk fond, så dom ser helt AI-genererade och ditklistrade ut därute vid horisonten.
Idag fick mobilkameran duga, på efterlängtad solpromenad.

Fotojobb på Varbergs teater, fika med Irene och Lars Bertil, jakt på de sista små julklapparna inne i stan.
Men vi hinner sitta här och spela spel också.
Julafton på en onsdag är perfekt.

Röka skinka med nyplockat enris från Storaberget och sågspån från nedsågat körsbärsträd.

Många förejulaftonslediga jullovsdagar är dom bästa.

Golfsimulator till springibenenbarn på jullov.

Mössligan tänder fjärde ljuset.

Pappadag med skidskytte.

Sista dagen nu.
I eftermiddag kommer dom hem allihop, och får stanna hemma resten av decembers blåmorgnar.
Årets julkort från Helena tronar på frukostbordet, nöjd tomtefamilj som lyckats knipa en ansjovisburk.
Jag kan ha sagt det varje år, men den här var nog ändå finast av allihop.

Inte vet jag vad jag gör för fel, men gelli plate som ser så lätt ut på youtube blir bara pannkaka när jag försöker.
Jag försöker alltså göra tryck av mina teckningar och fotografier, via en silikonplatta.
Jag valsar svartfärg och grönfärg och brunfärg, jag låter det torka noll minuter och en minut och tre minuter, jag lägger på bilder och drar av igen.
All färg bara försvinner tillbaka med bilderna, ingenting fastnar på plattan.
Femton försök, fjorton pannkakor.
EN blir nåt!
En är ändå bättre än noll.
Och det är ju tur att själva varandet däruppe under takåsarna på Hamnmagasinet gör mej glad ändå.

Ikväll är hela byn insvept i dimma.