Tisdagkväll, mörka moln över havet, stormvågor i viken.
På Videbergs strand står Magnus och delar ut kartor, gul till Bertil, svart till mej.
Hälsenan och jag tar en promenad över klippor och skrevor och mossar och buskar, missar sexan en smula men i övrigt går det bra.
Det är härute dom vill bygga ny kärnkraft, stänga ner naturreservatet jag går genom, låta ingen bestiga Olas Våle eller klättra ner till Wide Mala eller gå på upptäcksfärd efter krigsutkikshållarnas hundra år gamla inristade autografer.
Än så länge får vi.
Orienterarna.
Surfarna.
Hundtraskarna.
Utflyktsfolket.
Sexan ligger där helt öppen och ogömd till slut.
Och att gå rätt går oftast fortare än att springa fel.

Måndag morgon, femtonde september, samtliga på plats.
Då kör vi!

Nämensåatte, korsord är ju… kul.

Eftermiddagsfika (med spettekaka!) och trädgårdstitt hos Irene och Lars Bertils trädgårdsmästare Thomas i Åsa.
Vår egne lille trädgårdsmästare har nu utökat önskelistan om tomat och gurka-växthus, till att även innefatta fikon och kiwi.

Lördagsjobb i Falkenberg.

Avvinkning för det här gänget, som tar två minibussar till Nyköping över helgen, och spelar innebandycup.

Solnedgång över hav, ovädersmoln över land, noll sekundmeter.
Föräldramötet i skolan har just tagit slut och Bertil tror han ska gå och lägga sej, men se, det skulle han inte.
Havet är fint ikväll.

Gryningssol och terök när vi ställer väckarklockan på skolmorgon trots båtsov.
Kan man väl cykla till skolan från hamnen lika gärna som hemifrån?

Ikväll: Skymningsdopp och sova i båten för mej och lilleman.

Röd och hel, för att en timme senare åter vara vit och halv.

Orientering, jobb, ö.

Hur mycket vatten gör du av med varje dag?
Hur mycket vatten skulle du göra av med om vattnet blev en bristvara, och du kanske till och med skulle behöva hämta det i närmsta sjö, samt bära hem då bensin och diesel inte längre går att få tag på?

Den senare siffran samlar vi in och bär upp i tiolitersdunkar från sjön till Äskhults by.

Hallandsmästerskap i budkavle i Abildskogar.

Väckarklockfri lördag.
En odlare i uterumsväxthuset, en mopedist i garaget.
I Ambjörntorp slås gräset i slänten och bakom fyren går solen ner.

Strömmen kommer och går.
Igår var den först borta i fem timmar, sen i två, sen i en.
Imorse väntade jag förgäves på min morgonkopp i en timme, (funderande över huruvida man kan grilla en kopp te) innan jag tog mitt pick och pack och gick ner till båten.
Gasolspis, hetvatten.
Vindar viner, solen skiner, jag hoppar i havet mellan brännmanetstrådar.
Läser Bodil.
Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig, den bästa, den jag alltid plockar upp och läser när jag behöver den.
Jag saknar mamma.
Ibland saknar jag henne lite, ibland saknar jag henne mycket.
Ibland accepterar jag alltings förgänglighet och att vi alla ska dö och så, ibland förstår jag inte hur en människa som är så levande och självklar plötsligt bara aldrig ska finnas mer.
Bodil hjälper.
Och gasolspis och hav.

Nu har jag iallafall fått ett svar på vad han gör därinne på toaletten under sina maratonsittningar.

Den längsta lämningen av barn hos en kompis nånsin.
Bertilsläpp hos Vilmer blev fantastiskt nog: öl (med Tony på etiketten) i köket och lasagnemiddag i uterummet och vattenslangstudsmatta i skymningen och pingis till mitt i natten.

Fyra nyfångade makrillar (och en fjärsing, men den togs försiktigt loss och kastades tillbaka) och en ö.

Det blev nästan september innan vi satte första foten på Sunnerö i år.
Nästan september och kvällslägereld.