I år fick han:
-Körsbärsblommor
-Robot
-Ferraribil, och
-En hel japansk trädgård.

Det blev en julafton i år också.
Och Áhkká Stina var med såväl i julkalenderfinalen som i våra hjärtan.

Uterumsbrasa, rosépeppargryta och bingolottokväll.

Sista sekunders filande på storebrorsjulklapp.

Dan före dopparedan-promenad.

Jag ser nog lite mer åttiotals-aerobisk ut än jag kanske kan skryta med i verkligheten, och Mattias är möjligen aningen mer lik Alfons Åbergs pappa här än vad han verkligen är, men annars - spot on!

Fyrljusad söndag.
Innebandymatch mot Varla, lussebullsbak och Liverpoolmatch på teve.
Två youngsters i soffan, så kloka och fina och roliga.
Och grädde på moset på finsöndag:
Olle Sarris jojk sprängde hela gavmolitgrottan.

En punkt på jullovslistan avbockad.
Sova framför brasan!

Årets sista jobb gjort, i Ulvatorp i eftermiddags.
Tre ljus på bordet, en brasa och en urdrucken kopp äppelglögg.
Låt julefriden komma.

Stjärnklart över fredagskväll och årliga julpoängpromenaden.

Mamma.

Nu står granen grön och grann i stugan, och från och med nu får jag fira jul utan dej.
Det har jag aldrig gjort förut, förutom den där julen i Umeå då jag skulle jobba både dagen före och dagen efter julafton, köpte pyttelite av allt i charken på Hemköp och gick sen runt helt ensam i stan på kvällspromenad och tittade in i alla fönster.
Det var en ful jul.
Den här julen kommer nog bli fin, men den kommer bli utan dej.

Bonde söker fru är slut nu, och vet du, det blev hon från Falkenberg som fick hästgubben till slut.
För han den fine från Norrland, han som påminde så mycket om Fille från Hissjö, blev det ingenting alls.
Du hann bara se två av höstens avsnitt, ett på sjukhuset i Varberg och ett på Palliativa i Kungsbacka.
När vi såg avsnitt tre hemma i Veddige hade du redan fallit in i dvala.
Och sen försvann du.
För alltid.

Jag läser alla dina Hemmets Veckotidning nu, pappa ger dem till mej så fort de landar i hans brevlåda.
Från början var det för korsorden, men där är bra recept ibland, och en och annan spännande true crime-historia.
I april går din prenumeration ut.
Jag har alltid undrat i vilken ålder man börjar uppskatta såna tidningar.
Kanske är det nu?

Jag håller mina barn så hårt, jag vill inte sluta krama dem.
Jag är så tacksam att vi finns.

En dag ska vi dö från varann.
Men alla andra dagar ska vi det inte.

Lite ny flytande tusch, och i år blir det bara fyra julkort.
God jul, alla andra också!

Pyntaren fortsätter.
Nu är han på storkrukan utanför ytterdörren, bygger tomtelandskap med hus och kullar som om han vore i rakt nedstigande led från Hans-Erik och inte bara kusinbarn.

Nu är här nån som är lycklig.

Det positiva med att hugga gran i sju plusgrader är att den inte behöver slussas in via uterum och garage för att inte barra loss direkt.
Den lille jullängtaren därhemma får klä redan ikväll!

På hamnängen stannar Brettes luciatåg till häst.
Bredvid sjunger Cornelia, Vilmer och Majken in pengar till sin bössa i Musikhjälpen.

Bua ändå.

Femton år.
Äntligen.

Julstämning i Värö kyrka och niorna och treorna sjunger Natten går tunga fjät.

Varje år drar Bertil och jag på oss förklädena och gör den enklaste form av julbak vi vet.
Vi köper fyra saker:
Pepparkaksdeg (glutenfri eller inte, det är valfritt).
Dumlekolor.
En ask Noblesse.
Bullformar.
Sen delar vi pepparkaksdegen i lika många delar som vi placerar ut bullformar på en plåt.
Rullar varje del till en boll, trycker till den med tummen så det blir en liten grop, och lägger en dumle i varje grop.
Trycker sönder dumlen med en stark tumme.
Lägger på en noblesse som lock.
Och så sätter vi in hela plåten i ugnen i 150 grader i typ 12 minuter.
Klart!

Vi jobbar inte ihjäl oss till jul, det gör vi inte.

Rimfrost på uterumsfönstren och på det enda stackars äpplet som fortfarande klamrar sej fast i äppelträdet.