Höstens första brasa

Dimgrå dagar.
Jag lyssnar på Joni Mitchell och skriver begravningsband och lunchar med Krille på Gästis och löser korsord i soffan.
Yllefilten är på.
Det blir mörkt tidigt och Mattias jobbar över och barnen ska iväg på träningar och jag lagar middag av vad som finns i kylen, idag blev det dinkelpasta med halloumisås och morötter.
Och väder för höstens första brasa.
Det är inte särskilt kallt ute, inte särskilt varmt heller, sannerligen inte särskilt ljust.
Det är november och på torsdag begravs mamma.
På Hallandstrafikens hemsida lever hon, där står hon och Bertil och väntar på tåget vid Falkenbergs station.
Jag frågade henne innan hon dog om hon ville att de skulle plocka bort bilderna på henne, eller om pappa ville det, men det ville de inte.
Och jag blir så glad varje gång jag ser henne.
Hon har funnits.
Nu är hon guldbokstäver på sidenband, den svarta pennan tjorvar och fastnar och smätter ut små färgstreck.
Jag blir frustrerad och sen struntar jag i det.
Man får välja sina strider.

Brasiliansk jiu-jitsu

Jaha, nähä, det här är en sport jag inte begriper mej på.
Det gör ont i mej när jag ser nån annan helt lagligt strypa min unge, och sen när den jäveln strypt färdigt och domarn bryter matchen så lyfts helt plötsligt Hugos arm i luften, för då hade visst han gjort nån nedtagning i början som gav poäng och stryparn blev utan trots att han låg uppepå och såg helt vinnande ut.
Förlust, vinst, vinst, förlust.
Och silvermedalj är ju kul.
Men vänjer mej gör jag väl aldrig.

Mera lan

Lite innebandy, kräftor och orientering senare kommer lillebror tillbaka till hallen för sina sista tio timmars lan.
(Och mittemellan för kiosktjänst till niornas klasskassa.)

Jag är så himla imponerad av hela arrangemanget.
Mörklagd halva med datorer och svinsnabbt internet, ljuslagd halva med hinderbana, tjur, brädspel och supermario-stationer där vem som helst kan sätta sej och prova på.
Heja Värö Esport och Nördkultur!
Såna här lan skickar jag med glädje min unge till.

Lan

Värö Esport ger er: Nördkultur.
Höstlovs-lan i idrottshallen!
Skärmar och kuddar och chips och hallonsoda.
Men även springibenen-rastning med hinderbana och mekanisk tjur.
Ungar lila i ansiktet och svettiga i nacken av utmaningstävlingarna på redskapsbanan.
Vi får se hur många hardcorespelare som klarar att hålla sej vakna i 48 timmar från nu.

Höst

Vad är det mamma kommer dö av? frågade jag Sara på Palliativa. Kommer hon dö av cancern, eller kommer hon dö av näringsbrist sen ni stängde av droppet? Och hur kommer det kännas?
Man kan se det som att kroppen vissnar,
svarade Sara. Kroppen stänger av fler och fler funktioner, och till slut vissnar den.

Nu har rabarbrarna vissnat ihop i trädgården.
Men dom kommer ju tillbaka i vår.