Emellanåt faller regnet så hårt från skyn att det strilar in i uterummet, och emellanåt skiner solen så tröjor åker av.
Liam kommer hit och hälsar på, och vi tar flakan ner till fyren mellan skurarna.
Den här julisemestern ser ut som förra årets julisemester.
Regnet faller och folk köper restresor till Medelhavet.

Vi hoppas på en båttur till, och fred och frid och friskhet.

Därborta sitter en och löser korsord och härborta sitter jag och läser bok.
Långsam skön söndag.

Dropp på kapelltak borta i båten och några avstickare bort till festivalområdet, innan kvällen tog vid och jag och min otroligt överbemannade tältservering sålde makrillar till öde köer.
Synd på så rara ärtor.
Linnea Sjöberg som tog vid efter Dotter framme på scenen sjöng så otroligt bra, och så stod det bara fem stackars paraplyer framför henne.
Och makrillarna som förr om åren sålt slut under kvällen låg nu kvar, och klubbens största årliga inkomstkälla regnade helt sonika bort.
Men kul hade vi ändå.
Dans och flabb och deltagande i scenens popquiz (vilket annat år har serveringstältet kunnat ha med ett lag?) samt till och med tid att ta en selfie eftersom samtliga betjänare stod sysslolösa samtidigt.

Mammakväll med orienterings-VM på teve.

Plattvatten hem.
På återseende, skärgårn.

Sista båtsemesterdagen - den finaste av allihop.

(Ja, iallafall om man bortser från min plötsliga “otur med ägodelar” som idag drabbade i-våras-köpta progressiva glasögonen, som jag (tror att jag) tog av mej innan morgondoppet, och sen inte kunde hitta när morgondoppet väl var dykt.)

Efter att ha försökt lägga till i Propellerviken på Donsö (fullt) och på Stora Lyngskär (svårtolkat ankringsförbud) så styrde vi till slut ut mot Stora Rävholmen, strax utanför Styrsö.

Naturhamn.
Finally.

Mörkmoln, blixtar och muller.
Vi läser Seawalkers under smattertak och väntar tills det klarnar.

Så kom då dagen då kameran la av.
Den förrförra jobbkameran, utbytt och uppgraderad, men min eviga följeslagare på axeln i alla vardagsväder.
”Den är så gammal och sliten, jag kan ha med den, det gör ju inget om den går sönder.”

Nä, om den inte går sönder mitt i båtsemestern då.
Ska vi se hur länge det tar innan jag känner mej tacksam över att det ändå finns en ersättningskamera i mobilen.

Förbi Klädesholmen, Åstol och Marstrand, mot Göteborgs norra skärgård igen.
Förhoppningen var återigen en naturhamn, men regn och vindprognoser kom emellan.
Ingen Utkäft idag.
Hej Björkö!

Okej då.
Jag gillar hamnar också.

Den här eviga förhoppningen att kunna gå till en naturhamn.
Den verkar brinna inne varenda ny dag på den här semestern.
Vindprognoser ändras, sol blir mörkmoln, skyfall lovas.
Idag: Mot Skärhamn istället för Långholmen.

Tillbaka igen.

Tillåt mej presentera dagens Orust-chaufför:
Andreas!

Veckans ranson av gurka till båten.

En styck mitt-i-båtsemestern-konfirmation.
Check!

Konfirmation coming up imorgon, och pappa snällast-i-världen kommer upp och hämtar hem oss från Ellös.
Båten har vi surrat i hamnen bredvid Nord-Svahns, det ska bli än värre storm i helgen än häromdan, tågen är inställda i hela Bohuslän.
Hemma växer klövern frodigt i gräsmattan, och vinbärsbuskarna dignar.
Förresten, inte dignar, bågnar.
Vi plockar av och fryser in.
Tre kilo, elva påsar.
Vintern är räddad.

Regn och sol och regn och sol och kuling storm orkan.

Ja, det här var dagen som innehöll båtkrokstamp i propeller precis när vi kastat loss och Mattias fick paniksvida om till badbrallor medan Ruben och jag spjärnade vårt hårdaste emot dyrbåtarna bredvid.
Det här var också dagen då vi hurtigt sa “men hur vindigt kan det BLI egentligen när man går inomskärs?” precis före hamnvärden i Stenungsund (som kom kutande till undsättning vid tamp-i-propeller-incidenten) försiktigt frågade “ska ni verkligen gå ut i det här vädret?”
Och dessutom var det dagen då vi kom fram till vårt mål Henån för att upptäcka att samtliga gästhamnsplatser var upptagna i stormen.

Men Ellös är ju också bra.

Bokläsardag under filt.