Vi följer kvarlämnad brandslang längs stig, genom mosse och över hygge, in i skogen, till svart förkolnad mark.
Just här var den vita koltrastens hem.
Nu är träden svarta.
Vi följer kvarlämnad brandslang längs stig, genom mosse och över hygge, in i skogen, till svart förkolnad mark.
Just här var den vita koltrastens hem.
Nu är träden svarta.
Skogen är släckt och hamnen är stilla, sånär som på lite Hooja och Miriam Bryant som ljuder ut ur en Fjord 930 längst ut på stenpiren.
Svart bolmande rök från skogen, ping från SOS Alarm och sirener i fjärran.
Våran skog.
Drönarfingrarna kliar, men jag vill inte vara ivägen, inte göra nåt man inte får, inte krocka med andra eventuella brandflygfarkoster.
Jag sitter kvar här i trädgården och stirrar på röken.
Räknar fjorton förbifarande blåljus.
Hoppas på mossrik mark och långsam spridning.
Ikväll på nybörjarkursen vid Lillesjöstugan: Kartteckensmemory och stjärnorientering.
Och efter en besökt stjärnkontroll:
Du kan stanna här nu mamma, jag vill försöka ta resten själv.
Hjärta det här.
Ingen dum vecka att pricka in noll jobb.
Så, nu är det jag som ställer ut i skåpet på bibblan över sommaren.
Fotografier och rakufiskar och tuschbilder och grafik.
Dessutom kan man, om man har tur, stöta på världens snällaste bibliotekarie när man kommer dit.
Bua bibliotek, fram till sista augusti.
Välkomna!
Sommar i maj är bästa sortens sommar.
Morgonpromenad genom skog och över klippor, som landade i en (kanske två?) timmars vattenpaus hos skiftledig Sofia te Brettes.
I Tollvik finns ett litet område där jag alltid hamnar i Danmark.
Hygge att vara ledig idag, sa Bull.
Dom här majkvällsdoppen.
Skulpturverkstad på altanen med blålera som Marie grävt upp nere på Båle.
Bålelera. Blålelera.
Mina fingrar gör en fisk.
Till.
Bertil gör en vulkan med lock med helikopterplatta och skyltar.
Han har bättre fantasi än jag.
Och han är motvilligt förberedd på att den lilla stoppskylten på plattan troligtvis inte går levande igenom brännugnen.
Årets första tur till Sunnerö.
En kristihimmelsfärdsk ensamnatt.
Triftsänkor, suputflykter, lägereld, (eurovisionsfestival på padda åt pojke) och norrsken.
Allt jag kan önska, faktiskt.
Tvättning, vaxning, bottenmålning och vattenkrig.
Sommarens första fyrhövdade utefrukost.
Nedslag ur livet.
Dagens tävling i Nackheskogarna:
En tredjedel spring och två tredjedelar strövtåg medelst provsmakning av granskott såväl som tiotusen harsyrablad för att få bort granskottssmaken ur munnen.
Det går alltså framåt!
En dag i bokskogarnas bokskogar, med Josefine, fikaryggsäckar och nyutbristna löv, så ljust gröna att hela skogen nästan känns genomskinlig.
En svart orm, oklart vilken sort, låg där också vid stigen.
Det är synd att det inte är större publik som tittar på, när jag liksom ändå slår svenskt rekord i tresteg.
Det är inte första gången någon annan får påminna oss om att vi har bröllopsdag.
Ikväll var det farmor som glatt sa grattis, och vi tittade på varann och ba: vadå grattis..? och sen fick vi iallafall ta en liten kvällspromenad för att fira, i brist på annat fancy.
Pippihämt ur vintergömma i Ambjörntorpslada och maj maj maj.
Triftexplosionen vid stränderna nu.
Rosa under.