Jag har dumpat storkameran hemma hela helgen pga för mycket riktiga jobb att göra ut.
Gjorde ju lite ont den här dimhöljda morgonpromenaden runt en öde Kläpp.

Med storbåtskaptenen på all-day-long-golftävling och Brettesbåten på väg ut till Kläppen, packar ungarna och jag pastasallad och badkläder och tar Pippi ut på sjön.
Pappan får väl ratta storbåt själv ut när han behagar komma hem.
Och det gör han också.
”Håll upp telefonen och lys” ringer han och ber när han närmar sej, “jag ser inte vart jag ska”.

Sommarens första Kläppennatt ändå.
Om det ens är sommar längre.

Öhoppning runt gårdagens alla övergivna sten- och kristallaffärer.
Och tidig hemfärd till ungens barnkalas och pappans golftävling.
Jag och Ruben tänker ta flakan bort till loppis i Limabacka.
Det blir en varm dag.

Sommarens stillaste kväll, och den kom långt efter att semestrarna slutat.

Länge leve morgondopp.

Stilla septemberonsdag på Getterön.
Och livets första landstigning på Skrivareklippan för oss allihop.

Ja, angående nåt som hände för snart tjugo år sedan.
En rymning från Hall, en första storstadssommar för en kvällstidningsvikarie.
Jag trodde detta skulle bli en sidohistoria till själva nyheten, att Tony Olsson släpptes fri i lördags.
Men det här var ju kul!

Tänk alla sommargäster som suttit här, i lät bakom Tollviks brandgula klippor, blickat ut över Nordö i solnedgången och tänkt “Så fint här är. Såhär skulle man bo resten av året också”.

Odlarkatten skördar ikväll årets första djungelgurka.

Och med brittsommar följer kvällsdopp.

September.
Nu kom sommaren.

Idag vann myggorna slaget om skogen.
Tio minuter höll vi ut, sen flydde vi.

Tog vi båten över fjorden då, för en kräftskiva i Videberg med Mattias pappasidasläkt.

Det är en hel coronapandemi sen jag fick följa med en dag till skolan, och då gick Ruben i fyran.
(Jag fick följa med på lågstadiet också, här ser ni såväl ettan som tvåan och trean.)
Men äntligen för Bertil.
Och lyllos mej som får hänga med dom här fina.
Religion, skräpplockning, åttans tabell, jättar och troll, kycklingsoppa, Lilla Aktuellt och ryggkli.
Och dessutom:
Jag fullkomligt saluterar alla lågstadielärare som inte bara ska vara kunskapsförmedlare, utan även allt från sjuksköterskor och psykologer till slagsmålssärare också, och däremellan öva på att räkna till tio många gånger tyst inuti sej själva.

Regn faller och killar laddar fiskespön och cyklar ner till hamnen.

Knyter vi ihop en shitty day med ett gäng makrillar, åtminstone.

Åja, vi ska väl alla ha kvällar där det mesta som kan gå fel, går fel.
Men det är ju tur iallafall att kalla korvar och köttbullar går att äta när exempelvis tändaeldmöjligheter går om intet, och Alfred hittade ett litet kranie av något slag, och det var ju kul.
Jag tror det är en vapiti, sa Bertil.

Det här studsljuset i soffan brukar få oss till ett förestående kvällsdopp, åtminstone mej och den lelle.
Istället: Kvälls-disneyplus, med Ahsoka Tano.

…på anner sia äva.

Skogen, och tacksamheten i att vi har skogen, friheten och allemansrätten.
Okej, när myggen svärmade och bet som värst var det inte hundra bra, men ändå.
Jag gillar skogen och mina människor däri.