Tre skoldagar och normalfredag.
Fast lillebror är på övernattningskalas hos Alfred och pappan är i Halmstad på innebandymatch.
Snart går även den här iväg, på egna äventyr.
Kvar är jag och brasan.
En bok?
En film som ingen annan än jag vill se?
Ett spöregn på rutan.
Blir bra det här.

Och så, på jullovets sista dag:
Solen.

Årets första jobb!
En blåsmulen historia på hala gryningsklippor, med Anna-Carin på kommande höstaffisch och Matilde hukande i klippskrevor med upplättningslampa.

Åtta plus visar åttio plus om Pokemons olika skepnader och utvecklingar.

Här sitter dom.
Mördarens Apa ligger på vänt, de börjar med Legenden om Sally Jones.
För fem år sen var det jag som satt i soffan och högläste desamma för Ruben, nu är det de som ännu har dem olästas tur.
Lyckliga lyckliga dom.

Själv har jag och den lille just börjat på God jul, lilla Lök.
Också bra, men den där läsupplevelsen som högen i soffan har framför sej, den avundas jag.

Det här, mina västkustska barn, är den slags vinter som fallit på er lott.

Testresultat: Negativt.
Det sa så att säga stopp redan innan det ens började få fart.

Schack och brasvärmning i en smäll.
Samt en stor varm längtan till Alperna.

Ut och lek i den kvarten vinter vi får!

Vissa dagar krävs mindre än andra för sjusovare att orka slå upp ögonen.

Torsdagsdrabbning i hallen:
Killarna mot tjejerna.

Jag glömmer nästan hur mittemellan ser ut, emellanåt.
Men nu sitter han här och är hemma.

Prognosen lovar flera dagar av härjande regnväder från imorgon, så vi tar den här lilla mellanrumsdagen vi får och drar till skogs.

Regnväder schmegnväder.
Det är ju tur att de flesta av oss trivs inomhus.

Så fick Bertil (som vaknade frisk och kry vid lunchtid) ändå en sprakande nyårstårta, trots gårdagens tidiga Brettessorti.
Happy farmor nästan sjuttiofem!

Nyårsfirandet te Brettes blev kort, när Bertil låg stilla i soffan, klagade på huvudvärk och kved “vill hem”.
Så vi åkte hem, jag och han.
Skålade i alvedon och högläste tretton kapitel av “Det tunna svärdet” , han ville för allt i världen inte somna och missa tolvslagets raketer.
Tre timmar och tvåhundrasjuttioåtta testade snapchatfilter senare slog klockan 2023, fyrverkerierna dansade utanför vårt sovrumsfönster och Bertil facetimade med pappan och visade honom Buas sprakande skådespel, som pappan bara såg på håll bortifrån Brettes.
Nio minuter senare sov vi gott.

En sista sup skogsluft anno 2022.

Morgnar som denna.
Bästa sortens jullov.

Så kom vi hem till barnpassningen, där en liten översovare (fortfarande i pyjamas) satt och myste med Charmander i soffan och åt upp all frukt som bars fram åt honom, medan Mattias fick dra på sej motorsågsmunderingen igen och röja farmors väg från stormramlat träd.

Arton sekundmeter och regn, då blir det inga klipphopp utan bara pensionärsutflykt och titta på Tjörn genom bilruta.