Vabb

Snor på en, snor på två, och hemmaskolan är åter.
En naturdokumentär på Kunskapskanalen om Madagaskar, läsläxa och matteläxa för den lille och franskaglosor för den store, samt “snälla mamma kan vi ha såntdär att du säger att vi ska bygga nåt med lego?”
Så; en bro, minst en arm lång och stabil nog att hålla ett lite större gosedjur.
NO, svenska, matte, franska och teknik, well done hemmaskolan.

Potatis

Ruuuuben! Man KAN skörda potatis även om den inte blommat!!
Bertil börjar spritta med benen där vi sitter i soffan, efter att en Husdrömmar-tjej på teve just avslöjat att det är en myt att potatisen måste ha blommat för att bära frukt.
Ut vill han, ut går dom.
Och jomenvisst, under våra oblommade potatisplantor växer det små knölar.
Dom är inte stora, dom är inte många, men dom är våra.

Varberg

Varbergs hamn angjord.
Fästningsbad, Busterbesök, och medan resten av familjen bunkrade upp med kexchoklad och salta pinnar för Liverpoolderby i förpiken, traskade jag och Bertil upp till Kulturskolans öppna hus på Rosenfredsskolan och spelade xylofon, stack in huvet på konst, samt nöjde oss med att titta på nycirkustestarna ute i Pilhagen.
Vi gjorde torget också.
Fastnade längelänge vid ståndet med kristaller och gnistrande stenar.
Nån ville ha ALLT.

Sen blev det kväll och Thunbergs tuffade in, solen sjönk under Kallbadhusets pålar och mina barn fick sitt livs första sushimiddag.
Eller ja, dumplings och yakiniku rolls, åtminstone livets första sushimiddag light.
Pappan vågade inte, han knallade upp till Campino och köpte pizza.

Änna gött med takeaway på båtsemester.

Jobbväntan

En gång i halvtimmen kommer dom, bussarna och tågen.
En gång i halvtimmen kan jag under några sekunder göra något, alltså endast ett i taget, av följande:
* Filma med drönaren.
*Ta stillbilder med drönaren.
*Ta stillbilder med vanliga kameran.
*Filma med vanliga kameran.
Däremellan: te, bok och lusläsning av tidtabell pga vill INTE missa sekunderna jag får.

Fast innanför Ringhals safety zone får jag inte flyga drönare.
Hur gärna jag än vill bli sjutton äpplen högre än jag är får jag inte, och tar därför sikte på den högsta punkten jag ser, fågeltornet ute i våtmarkerna vid Äva.
Patrull.
Det står femtio kor på stigen ut.
Vågar man gå rakt igenom femtio kor?
Pappa har alltid sagt att man vågar, dom bara står där och gör inget säger pappa, uppväxt på bondgård och så säker på sin sak att tvivlaren i mej som tänker att nån gång ska nån bli den första att trampas ihjäl av lur-lugn ko börjar tvivla.
Pappa har nästan alltid rätt.
Jag går.
Dom står där och glor på mej.
En kalv hoppar till och kutar ut i leran.
Kalvens förmodade mamma tar sats hon med och mitt bröst fylls av dödsfjärilar men mamman hoppar efter kalven och inte mej.
Jag går vidare.
Alive and kicking når jag tornet.
Inväntar tre bussar.
Sen ska jag ju hem också, och eftersom Ringhals flygförbudszon hindrar en potentiell räddningshelikopter till nervös fotograf pga koflock, får jag ju bita i det sura äpplet och ta samma väg tillbaka.
Dör inte nu heller.
Jag kan nästan allt nu faktiskt.
Lite som pappa.

Jag har bitit ett B

Kolla, jag har bitit ett B! sa Bertil stolt medan vi satt och kollade på film.
Mhm, sa pappan och tog en egen näve.
Fyrtiofem sekunder senare, efter lite hemlighetsfullt gnagande, låg plötsligt det här formerat framför honom.
Saltapinnarkungen Åkesson strikes back.

Sunnerö

När en hel förmodad regnhelg plötsligt förvandlas till stilla lördagskväll med plattvatten, då släpper vi allt och åker ut till en natt på Sunnerö.

Håkan Hellström

Ett sensommargöteborg med fredagseftermiddag i varenda park.
Padda på padda i vallgraven och inne på Trädgårn sitter halva Bua med bubbelrundor och ljusa linneskjortor.
Ormen med sjuttiotusen biljettinnehavare ringlar längs varenda väg mot Ullevi, och där, på en av strålkastarpelarna, Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din.
Sjuttiotusen förväntansfulla och The Tallest Man on Earth går in och sjunger För sent för Edelweiss, ensam, akustiskt.
Sen smäller konfettikanonerna och Baba O'Riley förlåt jag menar Alla drömmar är uppfyllda igång.
Och jag är hemma.
Nordhemsgatan leder rakt in i himlen med Miriam Bryant.
Jag vet vilken dy hon varit i med Daniela Rathana.
Och Tillsammans i mörker med… Greta Thunberg.
Den såg ingen komma.
Sextioniotusenniohundranittionio jubel, och dånande eld och fyrverkerier över Göteborgsnatten.

Tack.

Majken/Bertil

Jag ser en bild jag tog av Majken igår och minns att jag en gång tagit en nästan likadan bild på Bertil.
Och se, där i arkivet fanns den.
Luggtittarna på stranden som vi tycker så mycket om.

Morgondopp med Majken

Bortforslad tång, nykrattad sandstrand, sand så mjuk och len för fötterna, nästan alldeles öde.
Fast det sitter en liten flicka och gräver i strandkanten.
Det är Majken.

Leve den som har en föräldraledig onsdag i Bua en högsommardag i slutet av skolstartsaugusti.

Makrillmorgon

Medan Ruben och Hugo var i Varbergs hamn 06:30 och tog turbåten ut till Fladen för fem timmars havsfiske, fick vi trösta den lille ledset avundsjuke genom att ställa klockan på nästan samma okristliga, kliva upp ur båtvärmen där det inte hörts ett enda kluck på hela natten, och göra samma sak light.
Av hamnens platta vatten syntes dock inte ett spår utanför gattet, det rullade och stäckte och inga makrillar nappade heller, så vi drack vårt termoste och åt våra bredda mackor ute på vågorna och styrde sen tillbaka tillbaka in och hem igen.
Makrill-lyckan fick storebröderna ta hand om idag.

Typiskt bra lördag

Två skoldagar och sen helg igen, så skulle vi ha det jämt.

Limabacka dukade upp femton hemmaloppisar samtidigt och flakan gick varm från hus till hus.
Bertil fyndade glasdelfiner och gose-narvalar, Ruben fingrade på fiskespön men bestämde sej för att hålla månadspengskontot intakt, Mattias hittade en glasörnsflaska som fick följa med hem.
Ribbåten som återigen fått lappning och lagning sjösattes på fyrenstranden, vi hade båthäng i hamnen och poolhäng hos Pär, och på kvällen åkte vi in till stan och lämnade Ruben för översovning hos storebror och yster Buster.

Sommarhelg istället för sommarlov.
Bra det med.