En skogs-farsdag.
Den åttahundratusentrettiotredje i Sverige idag.
En skogs-farsdag.
Den åttahundratusentrettiotredje i Sverige idag.
Det saknas en här.
Han bor inte hemma hos oss längre.
Han är stor och nästanvuxen, okej vuxen enligt konstens och myndighetsprincipens alla regler och jobbar på riktigt jobb till solnedgången.
Eller, praktiserar på riktigt jobb.
Går i skolan. Ändå. Ett halvår till.
Kör bil själv, köper vinterjacka själv.
Kommer aldrig mer behöva en godnattsaga.
Jag håller stenhårt i de här bägge smås litenhet så länge jag kan och får.
Lugn och stilla fredagseftermiddag, och innan folk ens knappt hunnit hem från jobbet har solen gått ner.
Gråväder och jobb.
Nu är det movember igen och fina Benny och Jenny berättar i Aftonbladet om prostatacancern och hur det är att leva med den.
5:45 Vaknar av att Mattias kommer in, han har sovit i Rubens säng sen mitt i natten medan Ruben ligger invirad i mitt täcke som en sovande liten boll bredvid mej. Slänger en blick på telefonen. Ekot: Trump vinner Florida, står det. Vill somna om.
6:15 Bertil kommer yrvaken nedför trappan, vi hjälps åt att klä honom och borsta tänderna, Mattias kör honom till fritids på väg till sitt jobb.
6:20 Jag äter en knäckemacka och två ägg, drar drönarbatterierna ur laddaren och packar kameraväskan.
6:45 Får panik över att bilen är full av innebandybagar, läkarväskor och klubbor, samt fyra fiskespön med tillhörande spannar och skit sen helgens utflykt. Slänger in alltsammans i hallen, startar bilen och kör söderut i morgonskum timme.
7:20 Hatar regn och motorväg. Hatar att hamna bakom lastbil i stänket. Hatar att ge mej ut i duschregnande osynlig omkörningsfil för att komma förbi. Hatar att jobbet jag ska göra är ett utejobb.
7:55 Irrar runt i Halmstad utan att hitta rätt adress. Ringer killen jag ska träffa fyra gånger innan han äntligen svarar. Blir guidad rätt.
8:15 Klafsar omkring i gegga runt ett bygge. Regnet tilltar i styrka. Flyr regnet in i något halvfärdigt med tak.
8:50 Undrar hur många sekunder jag ska lyckas flyga drönaren i dessa uppskattningsvis tio sekundmeter innan den börjar pipa och leva och vilja bli hemflugen igen.
8:55 Flyger drönaren 35 meter upp och i fem sekunder. High wind velocity, varnar den. Land in a safe place as soon as possible. Flyger vidare ändå, knäpper några bilder och hoppas att den inte ska fara iväg över åkrarna utan att lyckas bli hemstyrd. Styr hem. Landar säkert.
9:20 Norrut längs E6. Ösregn i Halmstad. Regnbåge över Holm. Solsken på Skrea backe.
9:30 Camilla på Göteborgs Universitet ringer, intervjun vi ska göra i eftermiddag är inställd, intervjupersonen ska iväg och testa sin dotter för covid.
10:00 På radion sänder de Trumps segervissa tal där han med en märkligt len mjuk och låg röst säger att han ska sätta stopp för att resten av rösterna ska räknas? Förstår ingenting.
10:30 Kommer hem och är oerhört frusen efter morgonens regn. Dividerar mellan varm dusch, en kopp te eller att bara sätta igång med utgörning av bilderna direkt.
Sätter igång med bilderna.
11:40 Mattias kommer hem och letar febrilt i alla lådor efter ett headset. Jag måste ha ett headset för nu ska alla möten ske över Skype och det var två veckors leveranstid på headsetet jag nyss beställde på jobbet, säger han. Han hittar en knallröd hörlur som jag köpte till ungarna inför vår tågluff till Österrike sommaren 2018. Den får duga, säger han och åker tillbaka till jobbet.
13:27 Kokar en kopp te. Ska precis hälla upp skummad mjölk när telefonen ringer. Aftonbladet. Stannar i rörelsen. Kan du göra en grej på fredag? frågar han. Svarar ja, pustar ut och fortsätter hälla. Varmt te med skummad mjölk istället för panikutryckning. Soffan och filten ser inbjudande ut. Jag tog ändå bara lunchrast i tre minuter.
13:58 Mattias ringer. Nu ska han börja jobba hemifrån istället. Den röda hörluren gick att lyssna med, men mikrofonen funkade inte. Han har beställt ett headset med två veckors leveranstid. Galen dag idag, säger han.
14:05 Ytterligare 28 personer har dött i sviterna av covid-19 i Sverige, meddelar DN. Sammanlagt 5997 döda.
14:25 Regnet smattrar på rutan. Jag tror det är hagel. Det är det inte.
14:33 Får ett mejl med förslag på ny layout för kortversionen till boken jag hjälper Pappers avdelning 9 att göra, till deras femtioårsjubileum. Kollar igenom.
15:15 Biden leder i nyckeldelstaten Michigan, meddelas det. Googlar lite på elektorsröster och valsätt i USA. Ser att Hillary Clinton hade två miljoner fler röster än Trump 2016. Tänker att man har det inte krångligare än man gör sej.
15:35 Mattias kommer hem, han har hämtat Bertil på fritids på vägen. Vi lägger oss i soffan och sätter på Babybossen. Dom vuxna i rummet stensomnar.
16:28 Vaknar av att pappa smsar. Han undrar om jag vill ha vinterdäcken nu eller senare, till bilen som fram till förra veckan var hans och som nu blir min. Jag får kolla detta med han som fortfarande sover i soffan. Det ser skönt ut. Jag ska bara blunda lite till. Jag lyssnar på filmen. Det kan man.
17:20 Ruben kommer hem, han har varit hos Elvin. Nu är det snart träning för honom och tränarpappan, alla barn yngre än 15 år får fortsätta träna i Hallands nya coronareglerade idrottsföreningar, men inga matcher får spelas. Gå igenom i huvudet efter recept på supersnabblagade middagar där ingredienser inte ska behöva handlas först.
17:25 Skiter i middag och dukar fram te och mackor. Vi åt mackor till kvällsmat hela min uppväxt och det var ingen som dog av det.
17:35 Ruben och pappan hast-äter och sticker iväg på träning. Jag och Bertil äter vidare i lugn och ro.
18:10 Går med Bertil till biblioteket och lånar femte delen av Handbok för Superhjältar.
Bertil har pannlampsmössan på och nynnar på Coffin Dance på precis hela promenaden.
18:45 Kryper upp i soffan och läser Handbok för Superhjältar del fem från pärm till pärm. Lätt besvikna när den är slut. Cliffhangerslut för ungar! Där det knappt ens hände något heller, mer än att några barn plötsligt försvann. Och nästa del kommer ut först nästa år.
19:50 Lägger Bertil. Läser Askungen, sjunger Du Lindar av Olvon, Drivved och Vem vet.
Till slut sover han.
20:10 Äter en tallrik müsli och mjölk med Ruben eftersom mackmiddag inte var särskilt tillräckligt trots allt.
20:25 Joe Biden pekas ut som vinnare i Wisconsin. Donald Trump kommer att begära omräkning av samtliga röster i Wisconsin.
21:10 Duschar äntligen bort frusenheten sen regnvädret imorse.
21:55 Går strax och lägger mej. Imorgon är en annan dag.
Tio sekundmeter, arton i byarna.
Kattegatt dansar.
Det är valdag i USA och i Wien skjuts människor ner i terrordåd och Halland sällas till skarpare restriktioner och det känns som att allt hänger ihop.
Att havet stormar och världen stormar och måtte bara inte en galning få fyra år till och kan inte alla bara vara snälla mot varann och varsågod virus, dö.
Ruladkväll, monsterkväll, spelkväll.
En sällsam liten Halloween, med bara fyra påknackningar (samtliga i förväg bestämda) samt ett smyg i Buas återigen snyggaste spökträdgård, där Stenman/Brissman gör sej ett pyntjobb varje år av astronomiska/amerikanska mått.
En liten Majkenpumpa hade vi med oss också, som inte ens ett spöke kan motstå.
Imorgon drar resterna av orkanen Zeta, som dödsstormat omkring i USA, in över Sverige.
Efter den lär inte ett gyllene löv sitta kvar på träden.
We better passa på.
Lite högre upp i backen: träkonstverket En plats att längta till.
Och idag besökt av självaste konstnärerna själva, Susanne Westerberg och Mattias Gunnarsson, i full färd med att sprida ut gräsfrö i lerklabbet runt om.
Kickbikes fastnar på krön och ett par kryckor har fått delas ut bland ortens ungar, men det splitternya ungdomshänget bakom fritidsgården är så välkommet så välkommet.
Första helgen åkte det en fyrtio - femtio ungar i en strid ström i kurvorna, som ett långt runt pärlband.
Det blev en work week av det här lovet ändå, trots att jag trodde att jag skulle vara ledig med barnen.
Men så är det i min värld, planering av ledighet kan falla platt och ideella uppdrag är svåra att ta när de innebär att jag måste lova att vara på särskilda platser vid särskilda tider.
Å andra sidan: Utgörning och efterarbete styr jag själv över, om inte deadline är direkt.
Det innebär att jag kan vara med barnen mycket mer än många andra, Bertil har inte gått på morgonfritids en enda dag i sitt skolliv, fram till ett par just precis passerade höstlovsdagar.
Nu har jag varit på biblioteket och bunkrat upp med ett par bilderböcker (Sagan och Vi är lajon) och en zombie-serie åt Ruben (som tydligen är det enda han kan tänka sej att läsa) för att läsa NÅGOT är bättre än att läsa INGET och varken Nyckeln till hinsides eller Det blåser på månen dög visst efter ett par kapitels okej-jag-provar-väl-då-testläsning.
Jakob Wegelius nya, Den falska rosen, plockade jag också med, mest till mej själv, trots att jag VET att Ruben hade gillat den om han gett den en chans, för Wegelius förra, Mördarens Apa, älskade han.
Det ryktas om nya restriktioner i Halland.
Och i Skåne har dom stängt biblioteken.
Det närmar sej en andra våg av världsomspännande pandemi, sextusen döda i Sverige, hundratjugotusen smittade.
Från idag avråder Folkhälsomyndigheten från att gå till köpcentrum och gym, och både Frankrike och Tyskland stänger återigen ner stora delar av samhället.
Det är svårt att riktigt veta hur det är bäst att bete sej, så jag lyssnar på vad Tegnell och hans posse säger, och lyder snällt.
Det är relativt lätt när jag varken är en gym- eller party-människa.
Mitt bästa är fina vyer , att läsa böcker för barnen och att dricka te i ösregn, så än så länge håller jag.
Jag saknar bastukvällarna och kalldoppen i hamnen, och att kunna träffa mamma och pappa och svärmor otvunget.
Det är okej.
Lite tråkigt bara.
Fortsättning på punkten som stått överst på sommarlovslistan i flera år:
Glasera det han drejade i somras!
Som chokladsås, fast inte.
Kvar så, på rundturen Lekplatser-i-Trollhättan-runt:
Vattenlekplatsen.
Med pumpar, forsar, slussar och en 15 meter lång val.
Men Innovatum försöker vi knipa biljetter till före, med experiment och roligheter på en herrans massa industriyta.
Eftertraktade, de där få entrébiljetterna som släpps till tre tillfällen om dagen.
Medan de andra äter lunch köar jag en halvtimme i fryskallt duggregn, innan jag (livrädd att bli halshuggen av köande pöbel bakom) roffar åt mej hälften av dagens kvarvarande biljetter åt hela mitt tvåfamiljsposse och vi (med lite skämmigt böjda huvuden) får gå in.
Det är så roligt på Innovatum att vi stannar ända till kvart över fem, och kvart över fem är världen svart i denna nya vintertidsvärld, så Vattenlekplatsen får vänta på oss till nästa gång.
Nästa gång vi har vägarna förbi Trollhättan alltså.
Next up, på ett höstigt Spikön mitt i Göta älv… Jan Lööf!
Första stoppet på den otippade höstlovsutflykten “Lekplatser-i-Trollhättan-runt”:
Macken!
Elva timmars kolsvart sömn, en blöt och regnig värld en klockomställning senare.
Frukost, och sen våta men sprakande Älekullavägar hem.
Såna här helger skulle jag behöva minst en gång i årstiden.
När vi vaknar på morgonen står en jägare utanför fönstret.
Hund vid foten, brandgult band i hatten.
Han höjer bössan och siktar, vi håller andan, han sänker bössan, passerar förbi, försvinner.
Varselväst på idag.
Prästhultaskogarna glöder, Högsjön och Hällesjön glittrar.
Kantarellerna lyser och sankmarkerna vrickar fötter.
Skogsluft in, gammluft ut.
Fiskardottern bjuder på nyfångat hemifrån, av den där fiskargubben som alltså står för såväl kvällsmat som boende.
Det är en fin stuga de skaffat i skogen, Kjell och Kristina.
Det är en fin helg vi får i skogen, Lisa, Sofia och jag.