Systersöner på hälsepå.

Det är så väldigt mycket november.

Ett zoo växer fram på vardagsrumsgolvet och fadern håller fortfarande ställningarna som starkast i familjen.

Farsdagsglada barn.

…och när Måns kom hem lite senare på kvällen ställde Pär fram kvällsmaten på bordet åt honom.
Två stora röda humrar, klyvda och klara, med en nystekt kantarellmacka till.
Ungdomen idag.
Dom har det för bra.

Tidig morgon med dom här bägge.

Det var nog sista svampturen i skogen för i år.
Jag fick bryta av trattkantarellerna.
Knäck! sa det. Som porslin.
Nattfrost och elände.

Farfars grav är den första på tredje raden! säger Bertil, tar stenhjärtat med fågeln och hyacinten och går in genom grinden.
Duggregnet ligger i luften, det är blött och kallt på Allhelgona, men överallt: tusen ljus.

Fika på Komedianten, när tyvärr Tårtbagarteatern på fästningen var fullbokad.

Min sämsta “högtid”.
På alla sätt.
Tiggeri. (“Alltså ni får BARA knacka på hos dom ni känner. Och bara om dom har pumpa på trappen! Och ni MÅSTE säga TACK! Och ni får INTE bara sikta in er på godiset. Titta på dom som öppnar också!”)
Frosseri. (“Alltså ni kan väl kanske SPARA detta nu, så har ni varje lördag fram till jul..?”)
Mörkt och kallt och utomhus och “jag är kissig” när vi är längst bort hemifrån.
Fast ungarna har ju räknat dagar i flera veckor, så det är ju kul att det kan glädja nån.
Och den där lilla tigern var ändå ganska gullig.

En sol, en naturlekplats, en Skrylleskog i Dalby.
En kusin och en kusinhund, en å så omhuldad kusinhund.
Sen gjorde höstlovet sej påmint och dundrade in sju bussar leksugna skollediga ungar bland stockarna.
Såhär mycket folk var för mycket, tänkte vi.
Och åkte till Högevalls äventyrsbad istället.

Solen stod lågt över träden när vi nådde Stenshuvud, vintertiden nallar på redan korta dagar.
Barnen fick välja berg eller strand innan mörkret föll, och valde strand.

Medeltida trappor och guidad väsenvandring.
Tjärhällarhål och andra listiga dödsfällor.
Fönstersmygar med utsikt ända till Bornholm.
Väsenverkstad med höstlovstillverkning av varenda unges eget väsen.
Glimmingehus var kul!
Och lite halsbrytande.

Ett pumpafält i Löderup, en handsnickrad skylt, en hastig inbromsning.
Halloweenhandling med självbetjäning och lyckliga barn.

Lite fisklunch senare.

Högt över havet och bort emot land,
där kan man hitta hjärtan och skrapskriva ibland.

Grav eller kalender?
Ingen vet, men det är över tusen år sen stenarna restes i skeppsformationen under vilken inga kvarlevor hittats, och där spetsen vid vintersolståndet pekar rakt på den punkt där solen går upp ur havet.
Mäktet.

Två hotellnätter på Österlen.
Vintervilande äppelodlingar, måne över Haväng och höstens första minusgradsbomb.

Höstlovssemesterns första stopp: Wanås slott.
Visserligen mammans val, men glatt nog succé även hos resten av familjen.
Automatiserade målningar och garnkyrka.
Yoko Ono-träd och uppochner-rum.
Dropp-workshop för barnen.
Ute i slottsparken dök det upp skulpturer bakom varje krök, samtliga klättringsbara dessutom.

Solen försvinner för fort efter vintertidsomställning.

Ett två tre, sjuttio!