Lång allhövdad frukost, kuddhoppning inne och solhagel ute.

Tidig fredag eftermiddag, efter ösregnig tur mellan blöta långtradare upp till Akzo Nobel i Bohus och sedan efterföljande porträttagning av styrelse på Ringhals, hämtar jag Bertil extra tidigt.
Kanske ändå lite för tidigt...

Med utsikt över Göta älv och Bohus fästning sitter Nina och labbar, i förlängningen, fram färg.

...eller jag menar det svarta.
Flykten från en kärnvapenförstörd och ödelagd jord, mot Mars.
Felstudset.
Det oändliga ingentinget.

(Och vet ni, om vi inte börjar ta hand om vår jord kan allt det här bli sant.)

Aniara på Malmö Opera.

Ikväll fick vi biljetter till La Gioconda och kunde gå på opera på riktigt.
Tillsammans, utan jobb.
Fancy schmancy!
Två operor på två dagar för hon som aldrig tidigare gått på en enda.

På väg upp till kvällsmat på Möllan låg det plötsligt bara där på vägen.
Efter lilla musrestaurangen borta i kvarteren mot St Knut - Tjoffsans tivoli!

Ett rymdskepp på väg ut i oändligheten, efter Harry Martinsons femtiotalska framtidsepos.
Off we go!

Vårens sista operavecka, och kolla vem som hänger med mej!
Slut på ensamma restaurangkvällar, nu är det jag och Sofia som får tre hela dygn ihop.
Ja, minus lite jobb då.
Värsta sviten har dom ordnat fram åt oss också, Teaterhotellet, med soffa och allt.
Hej Malmö!

Välkommen Therese! (Och välkommen Pierre, förstås.)

Vitsippor, maskrosor och styvmorsviol.
Vilka tre länder dricker mest kaffe?
Hur lång är Kinesiska muren?
Stentorn på stranden.
Hur många poäng får man för en touchdown i amerikansk fotboll?
Hur många bultar finns det i Ölandsbron?
Fika i lä.
Fint sällskap.
Bra söndag.

Alltså dom här små pluttsöta yrhönorna Sven och Hjalmar. Som inte är några hönor alls då, utan getbebisar. Och så morsorna Greta och Doris som lunkar runt lite mer Ferdinanskt.
Sven tuggar på min klänningsfåll ideligen, ställer sej på bakbenen mot sin då jämnlånge kompis Bertil, och snor den senares pinne till tilltugg.
Inatt rymde dom när Sofias provisoriska lastpallsstaket blåst vält i stormen. Men dom rymde inte så långt. Som tur var. Borta bra men Brettes bäst!

...och den långsamma vägen bort te Brettes.

Poo och Fredrik, finally!

Det är fortfarande vinteroverall på här i vårt västkustska blåshål, men i Ambjörntorp vårsår bonden säd mitt i den orkanstormande isvinden.

Giovanni, laserlabbet och den kalla koppen te.

Semesterkillarna åker färja till Helsingør, äter rødpølse och leker Hamlet på Kronborgs slott idag.
Jag står på golvet i Helsingborgs Arena och ser ett fantastiskt fint genomdrag av Pelle Erövraren.

Medan jag sitter i Helsingborgs Arena och tittar på genomdrag av Pelle Erövraren inför morgondagsfotografering, följer mina killar med ner på liten Helsingborgssemester på påsklovsslutspurten.
Letar upp oprickade Pokemons på stan och hälsar på djuren på Tropikariet.
"Du skulle sett ungarna, dom stack upp huvena i små glasfyrkanter bland krokodilerna och sen fikade vi mitt bland lemurerna, där skulle du varit med med kameran!"
Säger du det, säger du.
När jag är klar har de installerat sej på hotellrummet och är mitt i vild sänghoppning när jag kommer. Lite sightseeing, lekplatsning och en Pinchosmiddag senare landar vi på hotellet med cola och chips och film för de små, och öl, chips och Brynäs-HV71 på teven för den store, samtidigt som han simultanstreamar en Champions League-match på mobilen.
Och jag, jag sitter i sängen och myser, helt yppernöjd över att kunna ta med familjen på jobbresa.
Ingen nöd på nån alltså.

Bakom sjöbodarna i isvind.