Jag kasta STORA pinnar in i brinden mamma! Jag är TARK.
Sa den lille och sprang fram och tillbaka, med Marika och farmor till hjälp, och plockade kvistar och pinnar att kasta in i brinden.
Den lite större sprang fram och tillbaka han med, tillsammans med Melker, fram och tillbaka med kompostpinnar som pangade och sprack.
Den store konfirmanden tog mopeden ut till Ambjörntorp i kvällningen, fick lite värme på näsan en stund, för att strax senare köra tillbaka till Bua igen och gå på kvällsmässa i kyrkan klockan elva.
Brinden brann och te Kullas sköt di raketer.

Same procedure as last year.
Påskkärringar och påskgubbar på promenad genom Ambjörntorp, prickkindad kryssning mellan Ewa och Erling och Erlings hästar och Arne och Edit och Elsa och Lennart och Hans-Erik.
Påsk är nog min bästa högtid tror jag.

Karin och Lasse och grillat och uterumssol och skymning och tjugo sorters öl eller hundra.

Andra knatteknatet på tre veckor!
I den här takten är det kanske jag som springer en öppen sju till sommaren.

En liten lillebror sprang glatt och ivrigt fram och tillbaka och hämtade presenter mellan hallen och uterummet åt stor-storebror, samtidigt som han sa: Hugo FYLLER ÅR idag, Hugo fyller TRE år!
...och ett halvt, sa födelsedagsbarnet glatt. Sen drog han ytterligare en kvällsrepa på sin moppe.
Livet, alltså.

Nu är inga vägar säkra längre på Väröhalvön.
GRATTIS Hugo!

...och vi är på väg mot Borås för moppeförarprov för Hugo!
Det är hans födelsedag idag, och enda stället det gick att få en uppskrivningstid på the very same day som han fyller moppe, var just i Borås.
Uppskrivning först, några timmar på Stadsparksbadet sen, och MacDonalds på det.
Vi hade dock inte räknat med vinterväder åt våra sommardäck.

Fotö, Hönö, Öckerö. Färja ut och broar sen.
Erik och Anna och Harry har flyttat till Fotö, denna IDYLL som ser ut som vilket Smögen som helst men utan alla miljoners turister. Vi råkade pricka en påhälsningsdag när Anna jobbade kväll, men desto bättre, då har vi en anledning att snart åka hit igen! Eller ta båten kanske, i sommar. Om vi vågar oss över farleden in mot Göteborg vill säga. De containerfartygen som vi från Eriks och Annas fönster såg gå ut där, fick själva Stena Line-färjan bredvid att se ut som en liten optimistjolle.

"NU ka vi gå till DJUREN, mamma! Var är GIRAFFEN? Var är ELEFANTEN?"
Äh, så exotiskt är inte Göteborgs bästa gratisnöje min lille vän. Men nära nog! Och dom stora gula blommorna såg iallafall ut som nåt som kunde växa i ett Kalle Anka-äventyr i avlägset land.

Vissa människor är mer födda arbetare än andra.
På riktigt, om nån säger "Ska du hänga med och skrapa lite bottenfärg?" så SPRING.

Farmorpassning bland påskliljor, vitsippor, gräsklippare och bollar, medan vi mer arbetsföra ska ner till hamnen och skrapa bottenfärg, yey.

Å, det var allt lite synd om Påskharen idag. Han hade tappat bort sitt stora påskägg, och så hade PIA POSSE kommit och snott det! Pia Posse är Marrans syster! ropade barnen och när dom träffade på Pia Posse med ägget var det TOMT, för Marran, förlåt, Pia Posse hade GÖMT allt godis som fanns i! Det blev till att leta och gräva efter ägget i sandlådan och se, där var det (tror jag, det var lite ståhejigt just då och Bertil ville ut på egna upptäcksfärder så jag var inte med så mycket i själva grävandet) så äntligen kunde Påskharen öppna sitt påskägg och dela ut godiset som fanns i, och Marr... Pia Posse sprang till skogs.
-Jag var INTE rädd för haren, sa Bertil bestämt i bilen på väg därifrån. Flera gånger sa han det. Mycket övertygande. -Inte rädd. Moa var rädd. Alva var rädd. Jag var INTE rädd.

-Kolla mamma, jag har bytt namn på Snorlax! Jag gjorde det själv, jag tycker han ska heta Tjockis-Leif!

Å, den här delen av mitt hus alltså.
Den här delen av dan.
Och påsklov på det, med muffinsfika vid ordinarie läggdags.

Evighetsmaskinen fixa båten fortsätter nere i hamnen, idag med två otåliga småbesökare. Mobiltelefon och kapsylbil distraherar inte särskilt länge, och det här med hjälpatill blir mer stjälp än hjälp. Jag står vid styrpulpeten och snurrar på ratten och Mattias ligger med näsan nere i motorrummet och pumpar fett i styrgrejerna. Lägg i backen! hojtar han därnerifrån. Tryck på länspump!

Grej jag är bra på vad gäller båten: Åka med.

Dom här vårvinter-försommarkvällarna alltså. Varma och sköna i uterummet i nedåtgående brandgul sol. Som vilken julikväll utomhus som helst.

Hej och välkommen!

Så! En vecka sena på bollen är vi (förra söndagen kom vi ju hem från Mallorca!) men nu har skolungarna börjat köra poängpromenad på Buasöndagarna igen. Skönt. Komma ut och gå, och använda huvet lite samtidigt.
Dock, nån som kan hur många gånger i sekunden kolibrins vingar pendlar när dom flyger? Eller hur många taggar en igelkott kan ha? Eller vilket datum det är senare i höst då vi kommer gå över till vintertid?
Dock var det en fin blandning, med även vem som skrivit Figaros Bröllop (tack alla mina operajobb!) vilket år första världskriget började, samt vilken sport Sidney Crosby sysslar med (ja, där får jag tacka mina båda medgåare förstås).

Samtidigt som jag sen satt hemma i soffan med min syrra i telefon och just sa att det är trist med såna kolibrifrågor som ingen möjligen kan utantill utan att det bara ger att de som googlar frågorna vinner, knackade det på dörren, och där stod arrangörerna med både första och andrapriset till mej och Mattias. Såatte.
Det finns hopp om livet och att folk alltså faktiskt inte googlar ändå.

En bättre kvällsmat.