Jag kan inte tänka mej ett bättre sätt att tillbringa en ledig fredag än just precis såhär.
Ambjörntorpseftermiddag i snålblåst, med luftgevär, bollkick och mariekexfika.
Samt test om huruvida vi skulle kunna klippa av Bertil håret (mot hans vilja visserligen).
We'll see!
Ikväll: Fortsättning av gårdagens fotokurs, med mörkerfoto av armaturer på kyrkogård.
Dom lägger sej på knä, letar linjer och kryper nära direkt, my guys!
Fotokursfrågan har jag fått otaliga gånger de senaste åren. Jag har flabbat och sagt nej och att jag inte kan lära ut nånting, jag som är den tekniskt minst intresserade fotografen som finns på norra halvklotet skulle väl inte kunna lära ut nånting, jag kan ju liksom bara min egen kamera och that's that.
Så frågade Jocke.
Snällt.
Och plötsligt sa jag ja.
Jocke har ett belysningsföretag tillsammans med några kompanjoner, och de behöver kunna fotografera sina armaturer när de satt dem på plats. (Och innan med för den delen.)
Nånting borde jag ju ha att komma med?
Det är ju inte särskilt svårt egentligen.
Ett: Hur hade jag gjort om jag fått uppdraget?
Och två: Tala om hur jag skulle ha gjort.
Gå ut och öva lite (på industriområdets gatlyktor i dagsljus, eh) och prata om komposition snarare än bländare och slutare. Testa ljuskällor ovanifrån och underifrån och se skillnaden. Det är ju liksom inte bara att ha en stark lampa och tro att man är hemma för ett porträtt.
Öva, titta, jämföra.
Till råga på allt var det dessutom kul.
Otekniska fotokurser för mobilanvändare som vill bli bättre på Instagram?
Det kanske vore nåt.
Idag: Johanna uppe på Medicinareberget, med spermiesvansar, diamantknivar och avgrundssmå spiraler.
Jag upphör aldrig att fascineras av naturvetenskapsfolk.
Med tanke på hur mycket vi fått gjort hemma idag är det änna lite märkligt att tänka att vi vaknade i Palma de Mallorca imorse.
Gryningsresa norröver.
Alldeles lagom liten pluttsemester det här faktiskt.
Det blir en tidig kväll, inatt går vi upp klockan fyra, stänger våra väskor, letar upp hyrbilen vi parkerat i hamnen och kör mot flygplatsen och Sverige och regnvädret ni har haft.
Vi kör också mot barnen, dom fina.
Seu lyser i kvällen, vi går för sista gången spiraltrappan ner från takterrassen, och stänger balkongdörren ovan Apuntadores sjudande lördagsliv.
Adios Mallorca! På återseende.
Solen går snart ner över katedralen Seu, och körsbärsblommorna blommar.
Den här takterrassen. To die for.
Mellan stadspromenaderna; ett par timmars lugn och ro (och öl) och utsikt.
Det skulle regna den här eftermiddagen, sa alla prognoser.
Fel hade dom.
Billigt hostel med Palmas schysstaste takterrass! (Fast vi fick ändå egen toa och dusch och balkong och top floor med utsikt över katedralen så hej, ingen klagar på nåt.)
Efter åskskurande natt och solskensmorgon, fick vi en dimtung biltur söderut över bergen.
Genom Deià och Valdemossa, mot slätterna och semesterns sista dag, i Palma de Mallorca.
Efter en natt full av fantastiskt skådespel, där jag vaknade av en utomjordisk åskknall och sen omöjligt kunde somna om (vem kan sova med en fönsterutsikt som vår över hamnen nere i dalen? Det brann av blixt på blixt över Port de Sóller och jag satt med näsan ut genom öppet fönster och luktade sommarregn och Torshammarsoväder för fulla muggar) har lugnet lagt sej över Sóllerdalen, molnen har dragit undan och frukosten äter vi ute idag.
Fina fincaföreståndarinnan kommer ut med nygräddad baguette, te och varm mjölk. En svart katt stryker nära benen. Jag tar om ur skålen med färskskivad mango nästan skämmigt många gånger.
Muleta de Ca S'Hereu är så bra att det är med och tävlar mot Tenuta la Silva i Toscana.
Och nu ska vi åka härifrån.
Kväll. Några meter har jag rört mej. Men inte många. Största händelse: Åsnan uppe i trädgården låter precis som en båttuta nere i hamnen. Och inatt ska det komma regn.
Resten av dagen: Vila. Bok. Nothing more.
En pizza på strandpromenaden, en sol som sakta bryter genom molnen, en spårvagn som far fram och tillbaka upp genom dalen till Sóller, ett par turturduvor som pussas, en inparkerad liten blå.
En fredagseftermiddag i mitt liv.
Däruppe ligger det, vårat Muleta de Ca S'Hereu.
Våran himmel för ett par dar.