Häståkning, flytvästbadning, krabbfiske och glass.

Åskan hängde i luften och dånade på andra sidan Ätraforsdammen. Men de klarade sej undan regnet, Marlen och Mats och de tre fina töserna. Dock kom skuren när jag och mamma assistenten satt oss i bilen och åkt därifrån. Vi fick pausa hos Birgitta och Bertil på Kullen i Axtorna, och titta ut när hagelbollar stora som puttekulor studsade runt på gräsmattan.
Phu, liksom.

Rubens livs första fotbollsmatch, en lite rumphuggen historia.
Forsande näsblod och korvande jättestrumpor på det, som gav stora vattenfyllda blåsor på hälarna och lät herlen vila i lillebrors vagn istället för att spotta mål inne på plan, som Hugo lärt honom. Inte för att målspottningen såg så lovande ut de minuter han faktiskt spelade. Visserligen tog han i för kung och fosterland och drämde iväg bollen, men åt vilket håll den gick var inte så noga. Vilket gällde för flertalet ungar på plan. Alla på bollen, och hejvilda sparkar på lagkamraternas fötter för att få tag på bollen själv. Som ett litet tåg av barn efter bollen. Gulligt. Och fyra-fyra är ett mycket gott resultat. För samtliga.

Ja, vi tänkte kanske att vi skulle åka ut och öva på att lägga till vid nån ö.
Kan ju ha blitt så att vi inte vågade försöka när vi väl närmade oss.
Fast vi såg en säl! Det var roligt.

Flakan till pizzerian, och vidare ut mot fyren.
Två Kebab Hawaii utan piri-piri.
Semestern är en vecka bort, men ikväll känns den nära.

Det blir en fin långhelg det här!
Vi börjar väl med att Ruben drattar i hamnen, vetja.

Dom har helt tarabbat, mina kära symötesvänner. Tar inte ens MED sej sina stickgrejer längre? Tror att man kan ses ändå och bara, vadå? umgås? Oh well, några håller fanan uppe, Lisa broderar fåglar och jag stickar en decimeter blått. Nån ordning får det ju ändå vara här i världen.

Vi håller oss i skuggan idag.

På lördag spelar den här lille killen sitt livs första fotbollsmatch, på bortaplan i Veddige.
Helt taggad är han, snörar på sej fotbollsskorna i den tropiska hettan och låter storebror hålla privat träningsläger för honom. "För jag vill bli bättre på att skjuta."

Ytterligare en dag på Värö bruk, ytterligare en solig dag då jag tänker att jag alls inte vill ha långbyxor på mej och tycker närapå lika synd om dom som måste gå runt med varmkläder och skyddsskor i sommarhetta, som jag gör om dom som måste balansera runt i höga klackar på sina jobb. (Ja, närapå. Inte riktigt lika.)

Hur gulligt kan det egentligen vara med en liten unge som får ha guldkrona och sitta på guldstol och bestämma sångkort på förskolan, för att han nyss fyllt år?
Alldeles inåt bänken mammavärmande supergulligt faktiskt, när ungen sitter helt still och bara strålar av lycka och väljer Krokodilen i bilen och blåser ut två ljus på födelsedagståget och väljer dinosauriebadleksaker i presentlådan, bland alla stora mjuka nallar.

Lite eftertjatad minigolf a´la klippbygge innan vi packade ihop oss och ekipaget och styrde kosan över Uddevallabron och hem.

Klippklättring. Krabbletning. Lördagsgodishandling.

Farmor och mormor och morfar och Lisa och Anders och Gustav och Malte kom körande till Kungshamn, med paket fulla av såväl kläder och skor som pussel och böcker och en fin liten hoppehäst som Bertil försökte studsa runt på utan att ramla av.
Håll i öronen! sa Lisa åt honom när han höll på att studsa av.
Och det gjorde han. Studsade och höll runt sina egna öron alltså.

Det här husvagnslivet, jag gillar det.

Ruben fick fyra kompisar igårkväll. De hette Ahmed och Aya och Adam och Maryam och var syskon allihop. För tre månader sen hade de flyttat in i ett hus på andra sidan berget, efter att först ha bott ett tag i Tanumshede sen de flydde från Damaskus i Syrien.
Får vi bjuda hem er på kaffe? översatte barnen pappans fråga.

Födelsedagspresentsprovning på vågorna! Eller snarare på bristen av vågorna. För det är nog bara på brist av vågor jag kommer våga mej ut, i all min vinglighet.

Folktom fredag och vi spanade på sisel, järv och amurleopard.