Imorse satte jag på en skiva till frukost, Sanne Salomonsens In A New York Minute.
Jag kokade mitt te och bredde min knäckemacka, och slog upp Hallands Nyheter.
Och medan Sanne sjöng Sometimes It Snows In April läste jag en dödsannons. Det var lille Manfred som dött, inte ens två år gammal. Född strax efter att Bertil föddes, sensommaren 2014.
I drömmen håller jag din hand, stod det, och jag bröt ihop.
