Såga av bräda istället för klippa band.
Och livets första rundtur på en såg jag sett från utsidan tusen gånger.

Dubbelglasögat Arnesson drar strax på sej gula hjälmen och varselvästen också, innan hon knallar in på Deromes invigning av nya såglinjen.
Tänk att få ha ett jobb där man kommer in bakom stängslen ändå.

En solnedgångsöl efter kvällens vaxarvärv.

Två styck nyfriserade pojkar.

Skinande spegelblank skuta.

Glad påsk från Ambjörntorp!

Blåskimrande hälsningar från gula påsktårtors land.

Det är långfredag, och Friskustävling i Åkullas skogar.
Bertil får välja om jag ska hänga med runt eller inte, orienteringsmässigt har jag märkt att han klarar sej bra utan mej trots att han gått upp en svårighetsgrad i år.
Jag vill att du följer med, säger han. Det är roligare med. Du är min pratkamrat.

Bertil går, springa vill han inte, han är en liten njutare som vandrar och ser sej omkring.
Pratkamraten försöker hålla sej på avstånd.
Avståndshållning är dock SJUKT svårt när att gå i det här fallet mer är att ströva superlångsamt.
Vitsippor.
Skogsstjärnor.
Fågelkvitter.
Vad hade du gjort mamma, om det plötsligt hade suttit en titanoboa (utdöd forntida jätteorm) i det där trädet och tittat ner mot dej?

Så fort han stämplat en kontroll spanar han runtomkring.
För att kolla terrängen efter lämpliga vägval till nästa?
Nej, för att hitta den bästa och bekvämaste sittplatsen att slå sej ner på medan han kollar kartan.

Han kan vara ensam i Åkullas skogar om det här sitt-orienterandet.
Jag är inte helt säker, men nog ändå beredd att sätta en peng.

Alla kanter i trädgården mot en dunk bensin.

Det var inte varmt, men det var kallt.

Kvällstur till Sunnerstrannas yttersta kant, med majblommeförsäljning till dom nyss hemkomna från Teneriffa.
Godis och läsk till minior, pollentabletter till senior.
Fy tusan vad grannt vi bor.

Påsklovsmålarworkshop bland vatten och tång.

Ljummen kvällspromenad i solnedgång och stiltje.
Jag väljer mej april.

Det är visserligen påsklov, men de här bägge feriearbetarna (med en smula hjälp av katten Iris) drar sitt strå till stacken för årets majblommebarn.

En styck Aleträff i fina Gunnilseskogar.
Det går allt annat än fort, men när meningar som “jag älskar att bara gå såhär i skogen” och “mamma hör du vad fint med fågelkvittret?” yttras, så gör det faktiskt ingenting.

Trädgårdsmästare i farten.

Bergsbestigarlördag.

Fingrarna är bortdomnat skrivkrampande av hård torrnål i ovan hand.
Men tre små kopparplåtar blev ändå dagens verk.

“Nu har jag tömt en kanna!
Nu blir det nästa imorgon!”

Jag går hit bort sålänge! hojtar Bertil medan Jeanette visar pappa vad som skulle kunna passa i hans trädgård. Jag är vid det ätbara om ni vill leta efter mej. Kom till det ätbara sen!

Och när pappa sen blir klar får Bertil en egen rundvandring med personal shopper (personal trädgårdsmästare) under rosa körsbärsblommor och i pyntat växthus och så där då, bland det ätbara.

Vad har du för något hemma redan? frågar Jeanette.
Bertil drar efter andan.
Jag har röda vinbär och svarta vinbär och gröna krusbär och röda krusbär och två blåbärsbuskar och rabarber och hallon och så har vi jordgubbar också. Och så brukar vi odla tomat, och djungelgurka. Och ett äppelträd har vi, men dom blir bara små och hårda, men jag äter dom ändå.

Så.
Den lilla trädgårdsmästaren lämnar Höråsen idag med ett Aroma-äppelträd i knät.
En present från den stora trädgårdsmästaren.
I baksätet sitter han och läser på lappen som sitter runt de späda grenarna.
När är det oktober? Äpplena kommer inte förrän i oktober!

Och nu vet jag inte om jag ska tala om för honom hur lång tid det kan ta innan äppelträd bär frukt, eller låta honom leva vidare i vacker förnekelse.