...för allra första gången. När Ruben började, för fyra år sen, sa han glatt "gogis!" gång på gång och trodde han skulle åka nånstans och få godis. Bertil är ett halvår mindre och säger ingenting. Oh my. Ska han verkligen in i samhällets ekorrhjul redan nu? Han är MIN. Jag vill behålla honom för alltid.
