“Längre mullet”.
”Sluta skolan”.
Jajamän.

Eftermiddag på Rosenfredsskolans kulturskola, där stopmotionelever och pianoelever och konstelever och musikalelever och teckendanselever får berätta för rödkappad lockhårig kängklädd reporter/fotograf (hon gled in som Hedvig i Snösystern!!) om vad just dom gör till Jul på Rosenfred.

Glögg och quiz och pingis och julklappslek i ladan i Berg.

Imponerad ändå att vi faktiskt drog på oss regnställen och gav oss ut i stormregnet på höstens sista poängpromenad, men bara tanken på ungarna och deras föräldrar som skrivit alla frågor, bakat alla kakor, snitslat hela banan och knutit upp allt gjorde att vi gick.
Sju deltagare fick dom.
Sju.
Och första ljuset tänt (av han som stannade hemma i värmen) vid brasan blev ännu skönare efteråt.

För ett bra tag sen for han om mej, och nu är det pappas tur att passeras.
Än så länge är det väl kanske bara håret som de facto har passerat, håret som han enligt arvsmassans alla regler troligtvis nog bara har kvar i sisådär tio år till.
Men ändå.
Längst i familjen!

Julmarknad på fästningen och middag på stan.

Ytspänning öppnad.
Lite besviken på mej själv att jag valde bort maneten när jag lämnade in mina (max tre) bidrag, för den stora plexiglasbilden (som jag spontanvalde i sista stund och som gjorde att maneten fick stryka på foten) blev tyvärr refuserad och nu blev det alltså endast två aluminiumtavlor (i olika storlek) bredvid varann.
Jag som valt så länge och noggrannt två små och en stor till den här triptyken, så det skulle se snyggt ut ihop.
Jaja.
Det kommer fler chanser.

Galleri Hamnmagasinet, fram till 20 december.
Öppet torsdag till söndag, 12-16.
Välkomna!

Fredagseftermiddag med filtmys och Solvokterenläsning, innan den här lilla filuren ska åka med sina kusiner på Skånehelg med inomhusorienteringar i Helsingborg.
Inomhusorienteringar ja.
På stora skolor, med möbelhinder och enkelriktade korridorer och kluriga kartor i flera våningslager.
Vintern kan, den också.

Tjugofem minuter gav han det ändå, femtonåringen.
Smått skeptisk, men okej med att testa ett program om Markus från Veddige som blivit Tapetmannen med hela Sverige på SVT play.

SA han verkligen KOSMISK GRÖT? och en oförstående rynka i pannan.

Jag njöt av varenda sekund.
Femtonåringen, not so much.

Adventsstämning på Hägnestigen.

Ytterligare en heldag i hall.
Innebandyns dag i Bua, unga mot gamla mot tjejer mot killar samt alla mot alla och mina kameror är fortfarande fulla med dans så jag satt där stilla i ledighet.

Sen: Brasa och schack och söndagsgodis och grilla i kaminen och alla hemma.

Från dansjobb rakt in i stugvärmen på Arakullevägen.

Heldagsjobb idag, med två dansföreställningar av Selmas danskompani på Arena Varberg.
Urvalet blir långt, jag ska först få ner mina niotusen till femhundra, efter det ska Selma välja femtio ur dem.
Så, eftersom jag i nuläget inte vet vilka (av alla jagvetinte, tusen?) som eventuellt inte får vara med på bild, så kommer dagens bild här sålänge.
En grodfotsbeklädd gubbdansare som så att säga kom av sej en aning och trots att han är en av de säkraste jag vet i livet i övrigt så får man väl ändå säga att förvirringen är total.

Det var det där trixet att omge sej med människor som gör en glad.

Jag hoppas han läser den med finlandssvensk röst inne i huvudet.

KKV-dag.
Inlämning av verk till medlemsutställningen som öppnar på Hamnmagasinet nästa lördag.
Koppartryckspill.
Styrelsemöte, medlemsmöte.
Affischen till utställningen som nu kommit upp och ut.
Tunna små grundvågor på Kroksta strand.

Tre verk var, max.
Jag hade med mej fyra.
En skimrande nebulosa-brännmanet monterad på aluminium fick stryka på foten till sist.
Kvar blev vågsvallet på Kroksta strand, en dykande Lisa Nord Svahn som knäcker ytan underifrån och en plattvattenblank sommarkväll på Södra Usholmen, på superfint plexiglas.

Vernissage på Galleri Hamnmagasinet den 29 november, klockan 12-16.
Välkomna!

Tre cykelvurpor på glashala gator på samma dag igår gjorde små innebandyknän ont, men vi provade på dem ikväll med en storebror som ville träna på springande skott.

Varje onsdag efter skolan åker Bertil och Alfred in till Rosenfred och lär sej stop motion på kulturskolan.
Teckningar, lerfigurer, sjuhundra stillbilder till femton sekunders film.
Idag smet jag med in.

Trummor och mål och trippelutvisningar och timmar i sekretariatet och ett kämparlag som klarade sej till kvartsfinal men sen tog det slut.
En mej närstående unge fick matchens lirare-pris och mamman blev tvungen att blinka bort ögonen mot väggen en stund innan hon kunde vända sej mot folk igen.
Gott så, hallsöndagen.

Såja.
Nu har vi fyllt på brasvärmedepåerna för den här vintern också.