Blåsfamilj vid blåsfyr.

En ryslig promenad Frillesås runt.
Clown i labyrint, The Ring-flicka under gatlykta, lieman vid järnvägsbro.
Heja alla idoga Löftansjälar, så bra fixat alltihop.
Den här skrämfesten hoppas vi blir årlig!

Sanddynsorientering i Tylösand.

Bus eller åttahundra kilo godis.

Hemmalov ändå.

Grafikkurs för barn på KKV!
Hittills får det här höstlovet högsta poäng.

ILLUMINATI! utbrast Bertil när han fick komma in hos Frimurarorden.
Och sen hittade han svärdsamlingen.

Tänk vad bra det kan vara att ha en mamma som man får följa med när hon ska reka inför kommande jobb.

Det blev inget av det här höstlovets utlovade resa till Louisiana.
Kusamas rum, som han (och jag!) ville dit och se, stängde för renovering i måndags och öppnar inte igen innan andra december.
Så… det fick bli en hotellnatt i Varberg istället.
Och bokstavsjakt med uv-ficklampor på Rys och mys.

Jakten på Jack.

Tänk om vi inte åkt till Madeira i vintras, Bertil och jag.
Då hade vi inte träffat Irene och Lars Bertil och tagit stigen genom skogen upp till Hägnestigen idag.

Blåst och regn och när resten av byn bokstavligen sitter inne och kurar så kan det gå ganska bra.

Dygnet runt-blipp bakom nedhissade rullgardiner på hamnplan.

Tbt till Crazy Hair Day för fem år sen, när det var Ruben som gick i femman och Saga vann.

Varje år, sista dagen innan höstlovet.
Idag skippade han cykelhjälmen och gick till skolan.

Ny utställning på Hamnmagasinet: Wavelengths av Lennart Alves.
Cyanotopi.
Som ett stort fräckt mörkrumsarbete ute i solen.

Det här är Konstnärernas Kollektivverkstad i Varberg och här trivs jag.

Tony och Alexandra har flyttat till Falkenberg, och (åtminstone sålänge) slagit sej ner i en lägenhet på en magisk plats.
En trappa upp på Storans sagocafé.
Hur många barn har Villa Villerkulla i trädgården?
Eller svärdet i stenen?
Varje dag när hon drar upp rullgardinen tittar Alexandra rakt ut på Karlsson på takets lilla krypin på takåsen.
Och idag, medan vi satt och åt middag, öppnade vi dörren på glänt, rakt ut på Storans balkong, så vi kunde sitta och lyssna på kvällens nyckelharpaföreställning.
Helt knäpptysta, och hade det inte sammanfallit med stor risk att märkas hade jag vågat smyga ut över kanten och ta en bild. (Men det gjorde jag alltså inte.)
Sen hämtade vi Cornelia på tjejfest på Tröingeberg och tjinxade på lite känt folk i baren efter föreställningen.
Majken smög på kalaset.
Och sen spelade vissa kort medan vissa somnade som en stock på soffan.
Innan chauffören (nu ordentligt utsövd) körde hem fick hennes man förevisa för sitt barn om han klarade att få ut svärdet ur stenen.
Han lyfte hela stenen.

Sjukt häftig plats att bo på.
Men vi får väl ändå hoppas att det dyker upp ett bra hus snart.

Vingelpromenad och vintervemod.

Det här spelet kan visserligen få ungarna att gå och glo ner i sina telefoner emellanåt, men de vill iallafall vara ute.
Och idag föreslog Bertil, i jakt på nån slags spel-belöning, att vi kanske kunde promenera tolv kilometer någon gång snart?

…och storgrabbarna 09-10-11-12 fick tyvärr däng dom med.
Trum-klack till trots!