Vrångö

Se för ett gäng att övernatta bredvid på Vrångö!
Mange och Joanna och Elina och Anna och Mattias och Tuva-Lisa och Vibeke, och ett par tre femton lilablå brännmaneter.
Lite flybridgehäng, gummibåt och krabbmete, promenad till Lotsutkiken, hamburgermiddag på bryggan och solnedgång bakom Vinga.
Den här minisemestern, vår första långa båtutflykt nånsin, kunde inte fått en bättre start.

Semester

Det här är drömmen om semestern, himlen den är ännu blå
Och bästergöken gal i väster, kom gärna hit och hälsa på
I horisonten seglar båtar, vi seglar längre bort ändå
För radion spelar våra låtar, och jag kan svära på

Att det här är nog så nära, himlen som vi kommer nå.

Semesterplanering

Medan vi rider ut stormen och ruskvädret:
Planering för att kanske våga oss på att gå till Fotö med båten i sommar.
Trots att vi aldrig gått längre än till Orreviken på Onsalahalvöns spets, och trots att det innebär att vi för att komma till Göteborgs norra skärgård måste korsa Rivöfjorden, den gigantiska farleden in i Göteborgs hamn, trafikerad av monstruösa lastfartyg.
Det här kanske är sommaren det händer.

Mamma och pappa

En husvagnsöverlämning där vi fick fly in i själva låneobjektet undan regnet, halvt coronaosäkert på var sida bordet.
Mysigaste på länge faktiskt.

Sen det här med nycklarna på bordet, jag vet att det sved i Mattias men han bet ihop och sa inte ett ljud.

Camping für alle

Ännu en dag i denna lilla pärla.
Morgondopp och paddeltur och spontan påhälsning av hela familjen Fagerström på roadtrip över halva Sverige.
Sara har jag inte sett sen Frank var bebis.
Nu är han tolv.

Kalv, igen

Joråsåatte, vi kände väl att vi inte riktigt var klara med Kalv, så vi frågade mamma och pappa om vi fick låna husvagnen en gång till.
Och så tog vi med oss Tony och Alexandra och deras nyköpta tält också.
Hurra för hemestersommar!

Marie

Jag hörde en låt på radion på väg till Marie idag, en bra låt, jag kände igen den men visste inte vad den hette eller vem som sjöng.
Så satte jag mej bredvid Marie i bilen och nynnade på den, och hon visste såklart direkt.
You’re still the one.
Shania Twain.
Och sen hände detta:
Marie sjöng hela låten för mej i bilen.
För bara mej.

Jag satt blick stilla, lyssnade andäktigt och kan även ha torkat en tår. Lite i hemlighet.
Sen fortsatte vi prata fota prata fota prata fota prata fota prata prata prata, från Diseflat till Planterhagen till Strandpromenaden till Rödskär.
Vissa jobb är inte jobb.

Skogsgöra till bords

Istället för blomsterkvast: Ett par tre blåbärsruskor i en vas på bordet.
Ett blåbär här, ett blåbär där, och så, när det börjar drösa blad: Självplock vid bordet.
Succé!

Dreja. Äntligen.

Äntligen fick Ruben komma och göra det som såväl stått på hans sommarlovslista två år i rad, samt även var en närapå aldrig infriad födelsedagspresent från i vintras.
Dreja hos Marie!

Höststormar friska

Det är som att novembervindar redan blåser in från Danmark, vattnet står högt i hamnen och strömtillförseln till båten är strypt, säkringarna har gått.

Vem har lagt domma stenarna här? undrar Bertil och kryper upp på vågbrytaren, som är lite lätt hal av översköljda vågor. Det måste ha varit MÅNGA starka män som har bärt dom hit?

Något kvällsdopp tar vi inte idag, ingen annan heller.
Fast egentligen kanske vi borde.
Det är nog så nära Liseberg vi kommer den här sommaren.

Sommaren som tog en paus

Det blåser.
Det blåser och regnar och skurar och viner, studsmattan far iväg och säkras fast i vindarna, skogspromenaden blir ett ösande inferno på ingen tid alls och vi gör väl bäst i att stanna inomhus ändå.
Fåtöljgunga i uterummet med värmande tekopp.
Bygga legotorn upp till taket.
Se hela Hobbit-trilogin med torsdags-, söndags-, måndagsgodis.
Vi firar in semestrar hos Tony och Alex med hamburgare och pingis, Martin brakar loss med 50-årskalas i sin trädgård mellan skurarna, i Lindome har Lisa och Malte 41-årskalas och 6-årskalas på samma gång.
Jag tar inga bilder.
Inflammerad axel får vila från storkamerahantering, läkaren har tryckt in en kortisonspruta och jag gör min sjukgymnastik duktigt, nästan varje dag.
Sommaren kom av sej en smula.
Men höstsemester är vilsamt det med.

Bertils barnkalas

Men det där är ju inga barnsaker..? utbrast Vilmer förvirrat när Bertil virade fram såväl rädisfrön som trädgårdsredskap och planteringshandskar ur presentpapprena.
Det kan man tro Vilmer.
Men Bertil är Bertil.
Världens bästa odlarprins.

Ösregn och spel

Det här är riktig semester.
Inget solsken att stressa ut till, bara gråa skyar, smatter på uterumstak och Thords mattespel som Bengt snickrat ihop och som är nästan helt omöjligt att få att gå ut, men som (helt utan digitala färger och applurarglitter) ändå är helt beroendeframkallande att ge sej på direkt igen.